- Project Runeberg -  Anteckningar om mitt förflutna lif /
401

(1894) [MARC] Author: Wilhelm Erik Svedelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XIII. Lifvet i Upsala såsom docent 1841 - 1849

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ORPFÖRANPKSKAPKT INOM STUDENTCOUPSEN 1842. 401

hans familj i Vester Löfeta prestgård. Men jag brådskade,
jag längtade hem, jag var orolig, ty jag visste, att min mor
väntade mig. Det pinar mig alltid att veta, det någon väntar

på mig.

Senare hälften af augusti lefde jag stilla i Upsala, men i
början af september satte jag mig på riksarkivet i Stockholm
med förberedande studier för den tillämnade afhandlingen om
räfstransakningen med konung Carl XLs förmyndare, hvaraf
sedermera ingenting blef. Lifvet i Stockholm var trefligt och
godt, och jag återvände till Upsala i slutet af september med
angenäma intryck.

Och nu kom höstterminen, då mitt akademiska lif ut-
vidgades genom det uppdrag, jag erhöll, att vara ordförande
kurator, d. v. s. studentcorpsens ordförande. Mycket besvär
deraf hade jag icke denna gången, utom blott en sak, som
gjorde omak. Ofred egde rum på stadens gator under de
mörka höstqvällarne, våldsamheter begingos, man fick höra,
att studenter blifvit öfveríallna med hugg och slag. Sinnena
uppretades, och den akademiska styrelsen gjorde ingenting för
att lugna dem. Jag besökte universitetets rektor, professor
Wahlenberg, för att bedja honom vidtaga erforderliga åtgärder,
men dertill svarades blott, att konung Ludvig Filip i Frank-
rike hade varit öfverfallen af lönmördare många gånger, men
lefde ändock. Jemförelsen med den höge monarken föreföll
löjlig, och sinnesstämningen hos studenterna var upprörd. En
afton, då jag satt ensam i mitt rum - jag bodde i Vestman-
lands nationshus - kom en student in till mig och sade,
att en stor mängd studenter voro samlade utanför huset och
ville tala med ordförande kurator. Jag gick ut och talade
med dem. Deras ärende var att beklaga sig öfver osäkerheten,
som rådde, och påkalla någon åtgärd af mig. Jag omtalade
för dem mitt samtal med universitetets rektor, och jag föreslog,
att da studenterna icke hade att af rektorsembetet påräkna
något skydd, skulle vi lijelpa oss sjelfva och bruka näfrätten,
dock på ordentligt sätt. Det jag föreslog var, att studenterna
skulle gå vakt på gatorna och äfven en hemställan göras hos

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:48:09 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svedelif/0407.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free