Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XIII. Lifvet i Upsala såsom docent 1841 - 1849
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STUDENTMÖTESFRÅGAN 1844. 417
och hade sagt, att studentmötet var en i sig sjelf god och
nyttig sak, glömde skandinavisterna allt, hvad Geijer hade sagt
dem, de glömde kungssorgen, de glömde vördnaden för den
nye konungen; det, som sjelfve Atterbom hade sagt, att mötet
under närvarande förhållanden borde inställas, aktade de
intet om; det enda de tänkte på var, att de nödvändigt skulle
resa till Köpenhamn. Och nu börjades en »agitation» för att
upprifva det beslut, som fattadt var. Det bör också erkännas,
att vissa artiklar, som lästes i Aftonbladet, verkade jemte
Atterboms skrift. - Ett nytt resesällskap bildade sig, och det
blef beramadt, att resan skulle ske.
I detta resesällskap tog jag naturligtvis ingen del, och då
den rörelse, som nu pågick, icke var en sak för hela student-
corpsen, men sällskapet var ett enskildt sällskap af tillämnade
resenärer, så hade jag, såsom ordförande kurator, intet der-
med att göra, men då nu reseväsendet var en rörelse bland
studenterna, blef jag den person, till hvilken Geijer vände sig
för att få veta hvad som tilldrog sig och få sina helsningar och
bud framförda. Jag fick gå Geijers ärenden, men med sjelfva
resesällskapet behöfde jag icke komma i beröring, ty dit vände
sig Geijer icke. Han blott meddelade sig genom mig med de
öfriga kuratorerna, men jag var nog ändock såsom »mellan
hammaren och städet», ty den, som nu gick Geijers bud,
kunde icke vara allom behaglig. Detta brydde jag mig intet
om, jag intresserade mig blott för en sak, att den nya rese-
tillställningen skulle blifva omintetgjord.
Och derom drog Geijer försorg. Ty han föresatte sig, att
saken skulle ske med godo eller ondo, med lock eller pock.
Det första Geijer nu gjorde var, att han lät mig till de öfriga
kuratorerna frambära en muntlig helsning, som genom dem
skulle meddelas studenterna i de särskilda nationerna. Vi
kuratorer åter begärde af Geijer, att han måtte meddela oss
sin framställning skriftligen, på det vi måtte riktigt bestämdt
veta ordagrant, hvad vi skulle säga till studenterna. Detta
gjorde Geijer, och det skriftliga talet framfördes.
Och nu tog Geijer bladet från munnen. Nu talade tan
icke blott »på eget bevåg» och »för egen räkning». Det hade
visat sig, att det stora, personliga anseende, Geijer egde, icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
