Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XIII. Lifvet i Upsala såsom docent 1841 - 1849
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STUDENTERNAS VÅRKONSERT 1846. 441
var, att på konsertprogrammet funnos några s. k. Antigone-
körer, hvilka på visst sätt kunde kallas hednisk musik. Men
efter att på detta sätt hafva förklarat sin oföränderliga me-
ning, yttrade erkebiskopen ungefär följande: »Jag har sagt
min mening, men jag har ingen magt att neka eder att be-
gagna salen. Detta beror af rektor.» - Med detta besked
fingo vi gå vår väg.
Således voro vi derhän komna, att erkebiskopen ville för-
hindra konserten, men skjuta skulden på rektor. För Meijer-
berg och mig förestod nu att bittida på följande morgon få
ihop en så stor mängd studenter, att en allmän sammankomst
kunde anses vara hållen med fattadt beslut att uppskjuta
konserten till annandag pingst. Men huru skulle detta tillgå?
Det var nu en lycka, att vi befunno oss i den årstiden, då
man har dagsljus in på sena qvällen, så att skrifna anslag på
gathörnen kunde läsas af förbigående personer, och i den
vackra majqvällen voro studenter i rörelse på gatorna. Stu-
denter, som anträffades, uppmanades att gå omkring, såsom
ginge de med budkafle, på gator och gränder, på allmänna
ställen, på källare och värdshus med bud, att allmän student-
sammankonst skulle hållas kl. 7 på morgonen.
Sammankomsten blef hållen; en hop studenter voro sam-
lade; jag framstälde för dem i hvad skick saken befann sig.
I talet, som jag höll, blef erkebiskopen icke skonad. Jag ville
visst icke uppreta studenterna, men då jag nu visste, att de
måste vara i sitt allra värsta lynne, ville jag, att de skulle
rikta sin vrede åt rätta hållet, erkebiskopen, som verkligen
hade gjort dem förtret, men icke mot Hwasser, som var all-
deles oskyldig. Beslutet blef snart fattadt, och skrifvelser af-
gingo med ångbåten kl. 8, att konserten var uppskjuten.
Men sångföreningen höll sångöfning på pingstdagen, till
hvilken biljetter såldes, och på annandagen blef sjelfva kon-
serten hållen och gaf en god recett.
Och nu kom efterspelet. Man fick läsa i tidningen Stu-
dentbladet en berättelse om Meijerbergs och mitt samtal med
erkebiskopen. Det, som erkebiskopen hade sagt åt oss, hvilket
vi naturligtvis hade omtalat - vi skulle väl redogöra íör hvad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
