Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XIII. Lifvet i Upsala såsom docent 1841 - 1849
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RESA SÖDERUT SOMMAREN 1847. 453
bara sqvaller; professorerna gjorde ingen svårighet att bevilja
mig denna förman.
Sommaren 1847 blef mycket nöjsam. Filénska legatet
bestod respenningar till en längre resa. Jag ville se något
mera af fäderneslandet än Stockholm och üpsala, Vestman-
land och Dalarne. Stort mer är dessa orter hade jag ej sett?
och jag var dock nu trettioett år gammal. Jag företog en
resa till södra Sverige och till Köpenhamn.
Resesällskap hade jag, min unge vän Carl Svedelius, som
var en bland de allra bästa studentföreningsgossarne. Vi till-
bragte båda en liten mycket treflig lektid i Stockholm, innan
vi gåfvo oss ut på långresan. Långa promenader, som räckte
från morgon till qväll, företogos i Stockholms vackra omgif-
ningar, och vi gingo icke på två man hand. Vi vandrade en
dag i sällskap med flere studentföreningskamrater ut till Solna;
vi svärmade af och an i Hagaparken och trakten norr oin
Stockholm. Vänner och bekanta hemsöktes. På landtstället
Eklund, der vi besökte en af våra bästa vänner, Albert Staaff,
såg jag en liten gosse leka på gården; han hette Wilhelm
Montan, nu för tiden heter han professor Montan och är styres-
mannen i Stockholms Dagblad. - En annan dag gjorde Carl
Svedelius och jag en promenad till Ulriksdal i sällskap med
hans och mina gemensamma anförvandter. Jag glömmer aldrig
dessa glada dagar. Det ligger en egen tjusande magt i en så
fullkomligt oskyldig glädjes utgjutelse, som innefattades i dessa
dagars samlif.
Slutligen anträddes den längre resan. Vi ville se Göta
kanal, Trollhättan och Göteborg, men ångbåtsbiljetter togos
till en början blott till Motala, ty der skulle vi göra uppehåll.
Sjöresan var angenäm; det roade mig mycket att ligga öfver
natten i en hängmatta; jag minnes icke rätt, hvarföre vi ej
hade tagit hyttplats. Vreta klosters kyrka besöktes under
färden genom Östergötland. I Motala stannade vi ett dygn
ocli besökte goda vänner i granskapet, bröderna Holmgren,
hvilka på den tiden voro gossar i studentföreningen, men blefvo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
