Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XIII. Lifvet i Upsala såsom docent 1841 - 1849
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
460 STUDENTERNAS RTWOLÜTIOHSFEST.
en helt annan person; han satt såsom enskild man i en vrå
och hörde på talen, som höllos. Gillesalen var fullproppad,
man ansåg sig kunna antaga, att 500 studenter voro närva-
rande. Jag gick dit egentligen af nyfikenhet för att se, hvad
der månde komma att tilldraga sig.
Hvad tilldrog sig då på detta mötet? jo, der tillgick på
följande sätt. Den tryckta berättelsen förmäler, att festen
skulle blifvit beslutad på sångföreningens sammankomst dagen
förut. Huru dermed var, vet jag icke. Den förste, som besteg
talarestolen, var Sohlman, som höll ett glödande varmt tal
för Danmark. Och då nu ordflödet härmed var kommet i
gång, följde det ena talet efter det andra. Skalden Nybom
deklamerade ett stycke på vers, som började med dessa ord:
»Europas folk på sina kedjor skaka, dess gamla form ej längre
hålla vill, och ministèrer falla, troner braka––––––, allt
dödkött vuxet kring ett rikes hjerta, det måste skäras bort
om ock med smärta.» Dessa och dylika ord, framsagda med
Nyboms väldiga stämma, gjorde ett mägtigt intryck. - Do-
centen Säve föreslog, att studenterna borde begära hos Kongl.
Maj.t att få öfva sig i vapen. - Efter Säve följde docenten
Peterson med ett versifieradt föredrag, som skulle handla
om »sanningens och frihetens segrar i Europa» och var, såsom
poesi betraktadt, rätt vackert. När Peterson slutat, tog studenten
Nyblæus - numera professor i Lund - ordet och talade
för »civilisationens seger öfver barbariet, ett allmänt förbund,
mellan den civiliserade vesterns nationer mot östern» (mot
Ryssland). Det var naturligt vid ett sådant tillfälle som detta, att
det gamla, svenska rysshatet skulle gifva sig luft. Detta skedde
redan i talet af Nyblæus, men ännu kraftigare brusade ryss-
hatet ut i ett tal af studenten Olof Simon Rydberg, numera
kansliråd och känd såsom vetenskapsman, historisk forskare,
som talade för Finland. Ett tal hölls af magister Arvid Sund-
berg - sedermera lektor i Visby - för franska republiken.
Slutligen fick äfven påfven ett tal. Man befann sig nu vid
den tiden, då påfven Pius IX, som hade begynt sin regering
med liberala reformer i Kyrkostaten, var ett föremål för en
viss popularitet i Europa. Dahlberg (Thjasse) - läkare till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
