- Project Runeberg -  Anteckningar om mitt förflutna lif /
463

(1894) [MARC] Author: Wilhelm Erik Svedelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XIII. Lifvet i Upsala såsom docent 1841 - 1849

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FRIVILLIGA STUDKNTEXKRCISEN. 463

underrättelse, att konung Oscar hade beslutit att verksamt
uppträda till Danmarks hjelp. Då blef jubel i lägret. Jag
kommer icke i håg, hvilken anledningen var, att en stor mängd
studenter voro samlade på Gustavianum. Men der var en
samling. Nybom hade nu åter ett skaldestycke, som, med hans
stämma framfördt, verkligen grep genom merg och ben, och
på aftonen var »Flustret» alldeles belägradt af den glada folk-
skaran.

Den frivilliga exercisen var det tredje upptåget. Dermed
förhöll sig så, att, såsom nyss nämdes, Säve föreslog på festen
den 6 april, att studenterna skulle begära af Kongl. Maj:t att
få öfva sig i vapen. Detta förslag antogs, det beslöts, att en
sådan begäran skulle göras. Der fans väl icke för en lugn
och förnuftig betraktelse någon verklig anledning att förmoda,
det Sverige skulle råka i krig, så vida icke Sverige gaf sig
in i den dansk-tyska striden. Men det kunde dock ej nekas,
att under den förvirring, som nu rådde i Europa, kunde man
i april månad icke ana, hvad hända kunde innan årets slut.
Och nu kom härtill den vanliga skräckbilden - Ryssland,
ehuru alls ingen verklig anledning fans att under de tidsför-
hållanden, som nu förefunnos, befara ett anfall från Ryssland,
Men en fantasiföreställning om något sådant ingick nog i det
beslut, som fattades. Nog af, en stor mängd studenter ingåfvo
verkligen en anhållan hos Kongl. Maj:t att íå öfva sig i vapen,
»på det sätt Kongl. Maj.t kunde finna tjenligt». Denna be-
gäran blef på det sätt af regeringen bifallen, att de sökande
tillätos såsom frivilliga exercitanter ansluta sig till den vanliga
studentbeväringen för året. De flngo således just hvad de
hade begärt, vapenöfningar, »på sätt Kongl. Maj:t fann tjen-

ligt».

Men detta sätt var icke det, som de hade tänkt sig. De
hade förestält sig en mycket dugtigare och, så att säga, kri-
gisk exercis. Huru denna skulle varit beskaffad, derom hade
de intet begrepp, men något annat än vanlig beväringsexercis
ville de dock hafva. De blefvo mycket misslynta, de tyckte
sin begäran vara alldeles misslyckad, och lynnet vände sig i
den riktningen, att de icke ville bry sig om den kungliga till-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:29:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svedelif/0469.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free