Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XIII. Lifvet i Upsala såsom docent 1841 - 1849
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
464 FRIVILLIGA STUDENTKXERCTSEN.
Men de andra, de, som icke hade deltagit i exercispeti-
tionen, och kanske äfven några bland dem, som det hade gjort,
tyckte annorlunda. De tyckte det icke vara ett rätt värdigt
handlingssätt att, sedan man begärt en sak och fått det man
begärde, sedermera säga: nu vill jag icke. Detta syntes dem
sätta en viss stämpel af lättsinne och vankelmod på studen-
ternas namn och rykte. Dessa unga herrar, som hade varit
så krigslustiga på festen den 6 april, borde tillhållas att full-
göra sin frivilligt åtagna pligt. I denna tonarten gick nu
talet, och härom ordades liíligt och tvistades skarpt.
Och nu blef jag indragen i denna tvisten eller lät mig
indragas deri. Jag betraktade dessa vapenöfningar såsom en
temligen likgiltig sak, men jag betraktade icke såsom likgil-
tigt, att ungdomen lärde sig att stå vid sitt ord. Nu blef
mig sagdt, att en allmän studentsammankomst skulle hållas,
der påtryckningen af kamraternas vilja skulle drifva de af-
fällige att verkligen göra det, som de hade sagt inför konun-
gens tron, att de ville göra. Och det blef mig också sagdt,
att jag vore rätte mannen att taga saken om hand på samman-
komsten.
Detta gjorde jag. Ordförande kurator var en helt annan,
person, en docent, som var en aktningsvärd m^n och skicklig
i sin vetenskap, men ej begåfvad med fallenhet för student-
politik. Han var mycket besvärad, men jag lofvade honom,
att om han blott öppnade sammankomsten, skulle jag genast
begära ordet och »maniera spelet».
Så skedde. Jag steg upp i katedern och höll ett litet
tal, som gick derpå ut, att det icke ginge an att undandraga
sig exercisen. De hade ju sjelfva begärt att få exercera, »på
sätt Kongl. Maj:t funne för godt». Dä dugde det icke att
säga, att de ville haft saken på annat sätt.
Här var nu ett varmt jern att röra vid. Humorerna voro
ömtåliga, och saken var nästan sådan, som skulle en del af
studentcorpsen få en skrapa af studentcorpsen i dess helhet.
Jag hade beslutit att bemägtiga mig sammankomstens led-
ning för att söka »temperera» sinnena å ömse sidor. Detta
lyckades; mina ord vunno bifall af de flesta, och det mot-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
