Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XIII. Lifvet i Upsala såsom docent 1841 - 1849
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RESOR UNDER SOMMAREN 1848. 465
att deras egen ställning var blifven ohållbar. Några af dem,
som hade fört högt språk, stego nu fram och ursäktade sig.
Slutet blef, att den församlade studentcorpsen förklarade sin
önskan vara, att den frivilliga beväringsexercisen måtte ega
rum. Och härvid förblef det. De unga fältflyktingarne funno
sig nödsakade att ställa sig under fanan med geväret i hand
ute på Polacksbacken. Fingo de ej lära sig särdeles mycket
af vapentjensten, så flngo de lära sig en annan sak, nemligen
den, att sedan man i uppbrusningens ögonblick har gifvit ett
förhastadt löfte, får man vidkännas följderna. Och härmed
tyckte jag mig hafva gjort en nyttig gerning.
Så hade jag nu åter igen stretat igenom en studenttermin,
som icke hade saknat sina vexlande scener. Sommaren kom,
och då blef ett annat lif. Jag hade under vintern 1847-48
varit besvärad af ett illamående, som jag ansåg betänkligt,
ehuru det icke var någon egentlig sjukdom. Jag led af mer
och mindre plågsamma spänningar, .ristningar i hufvudet,
hvilka min läkare, professor Glas, sade vara blodcongestioner
åt hjernan. De förenades med andra sjuklighetsartade kän-
ningar, och jag ordinerades att dricka kissingervatten. Jag
drack, och det gjorde god verkan. Nu tänkte jag, när som-
maren kom, att det skulle vara nyttigt genomgå en hel brunns-
kur med kissingervatten. Detta skedde i Stockholm, först en
vecka vid Carl XIILs torg, derefter en vecka på Mosebacke
och slutligen två veckor vid Djurgårdsbrunn. Men jag begick
en oförsigtighet, så stor, att jag nu efteråt ej begriper, huru
jag kunde vara så oförståndig. Jag reste midt under brunns-
kuren, eller om det var strax efter den samma, bort till min
vän Carl Svedelius, der han vistades i Södermanland, och lefde
der på en diet, som var alldeles motsatt mot hvad brunns-
dieten borde vara. Men roligt hade jag; vi gjorde utfarter
till Sundby slott och till Vingåkerstrakten, den vackra egen-
domen Forsby och det praktfulla Säfstaholm. Senare i augusti
företog jag åter en resa genom Södermanland, en bröllopsfärd.
Min äldste barndomsvän, Göran Stenman, flrade sitt bröllop i
Torpa prestgård, och jag var jemte flere gamla vänner bjuden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
