- Project Runeberg -  Anteckningar om mitt förflutna lif /
475

(1894) [MARC] Author: Wilhelm Erik Svedelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XIV. Mitt lif såsom akademisk adjunkt 1850 - 1856

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

LÄRARE- OCH FÖRFATTAREVERKSAMHET. 475

Hans inrättning på Ärna var ett verkligt tukthus. Löjliga
historier gingo i omlopp om huru der lefdes, huru Svartengren
med en vattenspruta i hand sköljde kallt vatten öfver de lata
svinen för att drifva dem upp ur sängen till morgonlektionerna.
Stora, långa lymlar, aderton, nitton år gamla, afbasades med
ris, när ingenting annat hjelpte. Men ändamålet blef vunnet,
de blefvo »okuggeliga» i studentexamen. Kunskaperna plug-
gades in, piskades in i dem, men de üngo verkligen kun-
skaperna i sig, åtminstone för tillfället. Svartengren, såsom
lärare i historien, hade stora förtjenster, som underskattades
af vissa, lärda herrar, de der trodde, att hela hans under-
visning var en andelös, niaskinmessig exercis med examens-
frågor. Men jag vet, att så icke var. Jag kände Svartengrens
sätt att undervisa; der var ande och lif, på samma gång de
historiska fakta snart sagdt med våld drefvos in i hufvudet
med ordning, reda och klarhet. Jag fann Ärnagossarnes kun-
skaper fullkomligt lika goda med de offentliga skolornas med
afgångsbetyg privilegierade elevers. Jag bör också erkänna,
att sällskapet var blandadt. Der funnos på Ärna äfven rätt
hyggliga ynglingar, för hvilka stryk och vattensprutning icke
behöfdes. Och Svartengren var äfven lärare vid ett privat läro-
verk i Upsala samt för öfrigt en mycket originell person.

Mina s. k. vetenskapliga studier gingo sin jemna gång
i sakta mak. Jag var adjunkt, men fick låtsa såsom jag varit
professor. Carlson blef riksdagsman 1850, och jag fick förestå
professorslektionerna och examina. Föreläsningarna roade mig
mycket, men examina icke så, ty studenterna förvånade mig
med sin okunnighet. Jag fick draga oxen utur brunnen för
att släpa fram dem till att blifva lagerkrönta vid promotionen
1851. Men af föreläsningarna hade jag desto större hugnad.
Det gick icke nu så, som när jag föreläste Sveriges statsrätt
1846-1847, att jag fick läsa för tomma väggarna; jag hade
en ganska talrik åhörareförsamling. Jag har haft i mina
dagar två lärdomsämnen, som företrädesvis intresserat mig:
det ena är Sveriges statsrätt, det andra är Englands historia,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:48:09 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svedelif/0481.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free