Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XIV. Mitt lif såsom akademisk adjunkt 1850 - 1856
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
476 LÄRARE- OCH FÖRFATTAREVERKSAMHET.
ligen voro mina engelska studier alltför ofullständiga, dock
voro åhörarena ej mera försigkomna, än att det, jag hade att
säga, kunde passa för dem. Och med stilen och framställ-
ningssättet var jag ej missnöjd. Jag har sedermera omarbetat
denna föreläsningskurs; de skrifna föreläsningar, jag nu höll
(1850-1852), har jag uppbränt, den senare bearbetningen ar
på förslag att brännas.
Dessa föreläsningar roade mig så mycket, att jag fortsatte
dem 1851-1852, sedan vikariatet var slutadt och jag ej var
skyldig att föreläsa offentligt. En sak, som fägnade mig lika
mycket, som den förundrade mig, var, att dessa fortsatta före-
läsningar, som höllos fyra timmar i veckan, verkligen voro
besökta af ett ej ringa antal åhörare, oaktadt föreläsaren icke
var examinator tillika. Föreläsningarna kunde, om man så
ville, kallas enskilda föreläsningar utan betalning. På detta
sätt genomgick jag under fyra terminer Englands historia från
början till tidpunkten 1815.
Nu hade emellertid de akademiska statuterna af 1852 ut-
kommit med åliggande för adjunkterna att föreläsa offentligt
två timmar i veckan. Jag föreläste nu 1852-1853 Europas
historia efter Napoleons fall 1815, och jag hann på två ter-
miner ungefär in på början af 1830-talet. Året derefter, 1853
-1854, var Carlson återigen riksdagsman och jag förordnad
att vikariera. Nu läste jag Norges historia och började med
Nordens äldsta kulturhistoria, särdeles en utförlig framställning
af den nordiska mytologien. Detta ämne tycktes intressera
åhörarena, men när jag kom fram till Norges rikes historia
under medeltiden, gingo de sin väg, så att jag blef nära nog
ensam på föreläsningssalen. Föreläsningarna voro tarfliga, men
studenternas kunskap i Norges historia var också tarflig. De
kunde väl tålt vid att höra det, jag hade att säga, och ämnet
var sådant, som ej borde i Sverige försummas. - Året 1854
-1855 föreläste jag - om jag rätt minnes - Danmarks
statsrätt och vårterminen 1856 - min sista termin såsom
adjunkt i üpsala - en sammandragen framställning af Sven-
ska statsförfattningens historia.
Det säger sig sjelft, att dessa föreläsningsarbeten upptogo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
