Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XIV. Mitt lif såsom akademisk adjunkt 1850 - 1856
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STUDENTMÖTET I CHIUSTTANIA 1852. 481
antalet deltagare, icke blef så känbar, som jag hade förestält
mig den samma.
Sommaren kom, och jag höll mig hemma. Jag ansåg för-
sigtigheten fordra att idka sparsamhet med kassan, då nu
den förändrade hushållningen skulle på hösten taga sin början»
när de båda fruntimren, som jag har nämt, skulle flytta
tillsammans med mig. Jag minnes icke, att jag var ute
från Upsala något alls, utom på ett besök vid Hagby hos
Lorichs. Men sommaren var rätt treflig under daglig samvaro
med mina vänner, de båda bröderna Gustaf och Carl Svede-
lius. I september gjorde jag en liten resa till Vesterås för
att afhemta min faster, som anträdde sin flyttning till Upsala.
Derefter började det nya hushållslifvet.
Året 1852 hade sin utmärkelse af studentmötet i Chri-
stiania.
Jag har alltid haft mina betänkligheter vid de stora
studentmötena, ty jag vet, hvilka fattiga trashankar en stor
del studenter äro, som leíva på andras penningar, lån, som
aldrig betalas eller åtminstone blifva efterhängande hela
lifvet igenom. Det förefaller icke rätt lämpligt, att dessa fat-
tiga stackare träda upp med buller och bång, med ståt och
grannlåt. Det är ingen skam att vara fattig, när fattigdomen
är oförvållad, men det är skam att göra sig fattig genom
slöseri. De studenter, som verkligen hafva råd att göra en
sådan utgift, som ett stort studentmöte förorsakar, må gerna
hålla sina möten, men de andra må hafva vett att hålla sig
derifrån. Sådan var min mening, och sådan är hon ännu.
Derföre sade jag till några studenter, som talade vid mig, att
»det är icke bra att fara på studentmöte i sommar och sitta
på bysis (gäldstugan) i höst». Men jag, som verkligen hade
råd, tog mitt beslut att deltaga i resan, sedan afgjordt var,
att resan skulle i alla händelser ega rum. Men jag bidrog
icke att inleda studenterna i företaget. Jag anmälde mig icke
såsom deltagare, förrän fulla antalet studenter redan var an-
tecknadt.
*. Men då anmälde jag mig. Jag lade en viss vigt på detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
