- Project Runeberg -  Anteckningar om mitt förflutna lif /
518

(1894) [MARC] Author: Wilhelm Erik Svedelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XV. Mitt lif såsom professor i Lund 1856 - 1862

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

518 TANKAR PÄ SKYTTEANSKA PROFESSUREN.

som jag alls icke dugde att sköta. Också blef detta förhål-
lande en bidragande orsak till min föresats att söka mig till-
baka till Upsala, i fall tillfälle yppade sig.

Det dröjde icke heller länge, förrän det började synas
så, som skulle en sådan utsigt yppa sig. Budskap anlände
från Upsala, att professor Wingqvist hade insjuknat i följd af
en slagattack, och Skytteanska professorsstolen troddes snart
blifva ledig. Nu tycktes det mig, lika som jag skulle alldeles
lupit narr, då jag sökte mig bort från Upsala. Det var väl
för mig en afgjord sak, att jag skulle söka den Skytteanska
professionen, i fall den blef ledig, men att söka mig bort från
en plats, som jag helt nyligen hade på egen begäran erhållit,
detta hade dock ett elakt utseende. Denna ledighet i Upsala,
om den nu hade inträffat, skulle således kommit i en oläglig
stund. För öfrigt fans här det egna förhållandet, att tillsättnin-
gen helt och hållet berodde af en enskild person, Skytteanska
stiftelsens patronus, oberoende af alla akademiska befordrings-
lagar. Jag var okunnig om hvilka former borde iakttagas.
Jag skref bref till professor Carlson, af hvilken jag trodde mig
kunna erhålla säker underrättelse. Svaret, som jag erhöll,
innehöll också den upplysning jag hade begärt, men tillika
en underrättelse, att professor Carlson ämnade sjelf söka trans-
port till den Skytteanska lärostolen, i Ml den samma blef
ledig. Detta budskap var sådant, som skulle kunnat utsläcka

allt hopp hos mig, i fall detta hopp ej hade varit outsläcke-

ligt. Professor Carlson var en man, som med sin ansökning
icke gerna skulle kunnat blifva förbigången. Hade platsen nu
blifvit ledig, skulle jag troligtvis fått stanna i Lund. Men nu
var Försynens skickelse en annan, Wingqvists lif förlängdes,
och under tiden ändrade sig ställningar och förhållanden.

Lägger jag härtill jemvägsfesten, som firades på Oscars-
dagen, när det första stycket af södra stambanan - väg-
stycket mellan Malmö och Lund - invigdes, så har jag nämt
hvad jag har att minnas från året 1856 i Lund. Jag deltog
i festen; der var festmiddag i Malmö och bal i Lund. Midt
under festen mottog jag ett vänligt telegram från mina unga
landsmän i Upsala, hvilka på den dagen firade tjiigufemte

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:29:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svedelif/0524.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free