Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XV. Mitt lif såsom professor i Lund 1856 - 1862
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RESA I DALARNË 1857. 521
en faslig färd för väderlekens skull. Jag åkte på min kärra
i hällande regn. Men slutligen anländ till Leksand, hade jag
en ypperlig fristad i prostgården hos doktor Hwasser. I hans
sällskap företogs besöket i Rättvik, der jag händelsevis fick
bevista en familjefest i doktor Wettergrens gästfria hus på
den underbart vackert belägna gården Carlsvik. Några dagar
tillbragte jag i Mora, med högqvarter hos min gamle vän
Forssberg, som nu innehade en presterlig lägenhet derstädes.
Min bror var nu också tjenstgörande prest i Mora, och jag
sammanträffade med honom, såsom ock angenäma stunder till-
bragtes i Mora prostgård hos prosten Källström samt besök
gjordes på Siljansfors . bruk, der vännen Gustaf Svedelius hade
sitt hemvist. Men i Orsa gjordes blott ett kort besök, ty min
vän Sernander var ej hemma. Något grundligare deremot
blef hemsökelsen i Rättvik under återvägen från Mora. Det
Stenmanska huset fans väl ej nu, men prosten Boëthius mottog
mig med den hjertligaste gästfrihet. Från Rättvik gick hem-
vägen genom Leksand, Gagnef, Tuna samt öfver Smedjebacken
och genom Vestmanlands bergslag vid Hedströmmen till Kö-
ping, der jag uppsökte den gamle, trogne vännen Göran Sten-
man. Men vistelsen der blef kort; jag längtade till Upsala
för att träffa min syster, som var sjuk. Hos henne tillbragte
jag den återstående tiden, till dess jag i sista dagarne aí
augusti månad återvände till Lund för att der börja milt
andra läseår.
Detta, det andra året i Lund blef temligen likt det första.
Hösten 1857 gick sin jemna gång, men jag skref i min dag-
bok några ord, som förundra mig, då jag efter många års
förlopp återläser dem, ty jag har alldeles förgätit, att jag nå-
gonsin har haft en sådan sinnesstämning, som dessa ord ut-
visa, att jag på den tiden någon gång tillfälligtvis hade. Orden
lyda så: »Jag kan gifva på båten hela universitetslifvet och
söka mig ett pastorat.» Särdeles djupt hade denna tanke
likväl icke inträngt; den kan ej varit något annat än ett flyg-
tigt hugskott.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
