Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XV. Mitt lif såsom professor i Lund 1856 - 1862
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGBOKSANTECKNINGAR FRAN 1858. 523
oaktadt alla deras fel. Noga räknadt är hela menskligheten,
jag sjelf naturligtvis inbegripen, just ett patrask. Just derföre,
att vi äro sådana allesamman, böra vi vara fördragsamma
mot hvarandra.»
En liten tilldragelse timade i Lund, som jag antecknar,
emedan den synes mig betecknande. Saken var ingenting an-
nat, än att det föll studenterna in att fira 200-årsdagen
af freden i Koeskilde, då Skåne blef svenskt. Två hundra år
voro förflutna den 26 februari 1858. Det var mig oväntadt, att
en sådan fest skulle komma studenterna i hågen efter det
myckna skandinaviserandet nu i många år. Festen var dock
mycket enkel, egentligen blott en punschdrickning med skål
för minnet af Skånes förening med Sverige, och för höflighe-
tens skull dracks äfven en skål för Danmark. Jag vill minnas,
att i as höll ett litet tal.
Åtskilligt skref jag i min dagbok, sum jag vill på-
minna mig.
Den 27 februari: »Det är märkvärdigt att se, huru all-
ting kan vändas till godo, om man blott förstår att bruka
verlden rätt och hemta lärdom af händelserna. Äfven det, att
man barer sig illa åt, haíVer den nyttan, att man riktigt lärer
känna sig sjelf, huru klen man är. Man lärer sig, huru nöd-
vändigt det är att riktigt ödmjuka sig inför Gud. Ty när
man öfver hufvud lefver hyggligt och har anledning tro, att
man af andra menniskor hålles för god, så blifver man frestad
att tro det samma sjelf. Men när man då vid anstäld sjelf-
pröfning finner, att man har burit sig illa åt, då lärer man
sig, att man ingenting har att bygga på i sig sjelf, och då
kommer man i den rätta sinnesstämningen, som en kristen
menniska bör hafva.»
Den 3 mars: »Sjelfpröfningen för gårdagen utfaller ’si och
så’. Men när kan man vara alldeles nöjd med sig sjelf?»
Den 9 mars: »Bortbjuden på en liten supé. Sjelfpröf-
ningen efteråt på natten utföll ’si och så’. Sjelfbeherskningens
konst har jag studerat länge, men åtskilligt återstår.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
