- Project Runeberg -  Anteckningar om mitt förflutna lif /
525

(1894) [MARC] Author: Wilhelm Erik Svedelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XV. Mitt lif såsom professor i Lund 1856 - 1862

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DAGBOKSANTECKNINGAR FRÅN 1858. 525

man blifver värre, när man lider orätt. Detta inträffar, när
man helt och hållet öfverlemnar sig åt förargelsen och icke
frågar sig sjelf allvarsamt, om man var alldeles skuldfri, hvilket
man sällan är. Merendels har man i någon del vållat det
onda sjelf. På detta sätt, när man fått lära sig af sitt eget
lifs erfarenhet, att man är, noga räknadt, en stackare, då
först dager man till något. Men det går icke fort att lära
sig detta, ty menniskorna äro vanligtvis icke mycket läraktiga
för den lärdomen.

»Detta skola professorerna lära studenterna genom eget
exempel. Ty exemplet verkar både i godt och ondt. När
studenterna se en professor, som icke är högfärdig sjelf, så
blifva de icke så högfärdiga, som de eljest hafva lust att vara.
Men eljest är det så här i menniskornas lif, att när man rå-
kar ut för en högfärdig best, så blifver man frestad att också
på sin sida brösta sig något litet. Och visst kan det vara en
rättmätig sjelfkänsla, att man håller sig något rak i det yttre
mot det tjocka öfvermodet; icke skall man krypa, såsom vore
man en mask, men man skall vara ödmjuk i hjertat. Det
duger icke att breda ut påfogelstjerten, ty det händer, att der
kommer någon och klipper af de granna stjertfjädrarne. Det
är märkvärdigt att se, huru Gud allsmägtig leder menniskornas
öden, så att de skola blifva folk och icke högmodas. Men
menniskorna sätta sig upp att icke begripa lärdomen. Det är
ingen annan hjelp, än att de få slitas med hvarandra. Ris gör
barn godt, och barn äro vi alla inför vår Herre Gud. Men
verlden är också en faders hus, och faderns öga vakar.»

Den 12 april: »I dag är första gången jag har fått gå
hem utan att hafva hållit någon föreläsning, förty ingen enda
menniska fans i rummet.»

Den 5 maj: »Min födelsedag. Der står i evangeliiboken
en bön att läsa på ens födelsedag. Den bönen är illa skrif-
ven, ty orden passa icke för hvilken menniska som helst. Ett
bönformulär för ett så allmänt tillfälle, som hvarje menniskas
födelsedag, borde ej innehålla något annat, än hvad hvarje

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:48:09 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svedelif/0531.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free