- Project Runeberg -  Anteckningar om mitt förflutna lif /
528

(1894) [MARC] Author: Wilhelm Erik Svedelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XV. Mitt lif såsom professor i Lund 1856 - 1862

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

528 DAGBOKSANTECKNINGAR FRÅN HÖSTEN 1858.

Hösten 1858 förflöt småtrefligt och stilla med tråkiga
göromål och roliga ömsom. Jag arbetade på föreläsningar,
som ej roade mig mycket, och på min bok om Schlesvig-
Holstein, som roade mig mera. Jag vill minnas, att jag nu
med utvidgade studier begynte omarbetningen af det, som jag
förut hade skrifvit.

Dagbok fördes, och jag skref der t. ex. följande:

Den 23 oktober. »När en menniska har visat sig duga
mycket bra till vissa saker, händer det, att de magtegande
tro honom duga till allting, och då blifver en sådan man
nappad och bortryckt hit och dit, man lastar på honom för-
troendeuppdrag, likt och olikt, och dermed blifver han bort-
ryckt från det, som skulle vara hans egentliga bestämmelse,
och hans verksamhet blifver söndersplittrad i små bitar. Detta,
att dugliga personer ryckas och dragas af och an i kommittéer
o. d., kommer deraí, att det är temligen stor brist på personer
med utmärkt och mångsidig duglighet, och derföre, när någon
sådan påhittas, blifver han öfverhopad med en mängd saker.
Johan Olof Wallin led mycket af detta: så äfven riksarkiva-
rien Nordström, andra att förtiga.»

Jag tänkte, när jag skref detta, äfven på professor Carlson
Jag skref om honom några ord, som jag nu vill erinra mig,
sedan han är död. De lända icke till skada för hans minne.
Jag skref: »Carlson är ett lyckans barn. Han har haft stor
medgång i verlden. Visst vet jag, att han har haft hjerte-
sorger, t. ex. då han förlorade genom döden sin vän Ernst
Kjellander. Men Carlson har dock haft mycket af verldens
tvetydiga lycka. I sin barndom omsusades han af beröm,
han var en mycket »snäll» gosse; han var en bland de bråd-
mogne. Han kom tidigt till akademien, och berömmet susade
äfven der. Jag minnes, huru Carlson och Kjellander omtalades
såsom riktiga mönstergossar, och de voro nog äfven så. Om-
gifven af examensbetygens gloria i rikaste mått, uppsteg Carl-
son till hedersrum på magisterpromotionens parnass. Student»
lifvets bekymmer, en medellös ungdoms nöd, hade han visst
aldrig lärt känna. Men jag tror också, att han icke hade
erfarit mycket af kamratlifvets outsägliga fröjd. Sedan fick

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:48:09 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svedelif/0534.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free