- Project Runeberg -  Anteckningar om mitt förflutna lif /
537

(1894) [MARC] Author: Wilhelm Erik Svedelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XV. Mitt lif såsom professor i Lund 1856 - 1862

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

INVIGNINGEN AF UTMELANDSMONUMENTET 1860. 537

död låg mig mycket på hjertat, och jag hade ej varit räm-
mande för förberedelserna dertill. Jag hade redan tidigt på
året 1859 blifvit underrättad, att en plan var i görningen att
resa en minnesvård vid Utmeland i Mora. Det blef mig sagdt,
att tanken var utgången från en konstnär, målaren Höckert,
som under en vistelse i Dalarne hade fattat denna tanke,
hvilken sedermera omfattades med lifligt intresse af tvenne
från Dalarne härstammande, i Stockholm bosatta män, gross-
handlaren Godenius och revisionssekreteraren Netzel. Meningen
var att sätta i gång en allmän insamling i hela riket för att
skaffa erforderliga penningmedel. Jag anmodades genom en
min vän, amanuensen vid kungliga biblioteket Lindström, att
i den landsort, der jag bodde, verka för ändamålet. Jag be-
sökte biskop Thomander i Lund och landshöfdingen Troil i
Malmö och blef af dera ej afskräckt, men uppmuntrad. Jag
höll en sammankomst med studenterna, talade till dem, upp-
manade dem att offra en skärf åt det stora, fosterländska
minnet, hvilket jag redan förut hade sökt uppväcka hos dem
medelst ett litet tal på nordiska festen. Särdeles mycket i
penningväg tror jag väl icke erhölls i Skåne. Måhända får
man icke hos skåningarne begära samma intresse för Vasa-
minnet som i det öfriga Sverige, ty det är dock en sanning,
att Gustaf Vasa aldrig var Skånes konung. Men det syntes
dock, att sedan Skåne nu i 200 år hade varit en i Sverige
fullkomligt införlifvad landsdel, man dock kunde äfven i detta
landskap taga i anspråk ett visst intresse för det rent svenska
minnet.

Hvad för öfrigt angick sjelfva minnesvården, var meningen
alldeles sådan, som verkställ n ingen sedermera blef, att en bygg-
nad skulle uppföras öfver det underjordiska källarhvalfvet, i
hvilket Gustaf Vasa räddades undan förföljelsen. På väggarna
i rummet skulle oljetaílor anbringas, en tafla, målad af Höckert,
föreställande sjelfva uppträdet, Gustaf Vasa nedstigande i
källaren och husmodern tillslutande öppningen med ett kar,
och på de öfriga väggarna skulle fästas en tafla, målad aí en
konstnär. Berg, och en annan målad egenhändigt af konung

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:48:09 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svedelif/0543.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free