- Project Runeberg -  Anteckningar om mitt förflutna lif /
551

(1894) [MARC] Author: Wilhelm Erik Svedelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XVI. Min lefnad såsom professor i Upsala 1862 - 1881

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BOKINKÖPEN. 551

sedan jag hade fått större inkomster, professorslönen. Men
sådan boksamlingen nu står på mina hyllor, innehåller den
ett, efter mina tillgångar beräknadt, ganska betydligt kapital.
Och jag köper ändock inga andra böcker än sådana, som jag
antingen vet mig verkligen behöfva eller tror mig kanske
komma att behöfva, men jag lägger icke an på rariteter. Nu
är det så, att den, som har framför sig ett vidsträckt fält af
studier, kan ej på förhand veta, hvilka böcker han framdeles
kan komma att behöfva. Och när behofvet kommer, är det
stor skilnad mellan att hafva boken stående på hyllan eller
låna henne, fastän stora, offentliga bibliotek finnas att tillgå.
Förehafver man verkliga studier, kan också behofvet af böcker
blifva så stort, att om man också eger så mycket man mägtat
förskaffa sig, behöfver man i alla fall låna. Emellertid eger jag
nu en boksamling, som står till en stor del obegagnad, ty det
behof, som jag ansåg möjligt och för hvars skull jag köpte
boken, har icke inträffat. Men det kan komma, om jag får
lefva. Jag betraktar boksamlingen såsom ett förlag, som en
studerande person, åtminstone en professor, måste söka för-
skaffa sig, likasom en köpman eller idkaren af en fabrik eller
ett handtverk behöfver förlag af varor eller mynt. - Och jag
tänker om mina böcker: de blifva en tillgång för efterlefvande,
när jag är död. Aldrig återfår man på en auktion, hvad varan
kostade, när hon var ny, men man får dock något. Och med
böcker kan det verkligen hända, att vissa gamla böcker betalas
med högre pris än de nya.

Till det sista säger jag också en sak, som gäller både de
dyra bokköpen och det andra, hvarom jag har talat. Jag
säger: jag har icke hustru och barn; jag må väl få hafva
något att roa mig med i min ensamhet.

Med talet om min ekonomiska ställning sammanhänger
den frågan, huru min dagliga hushållning, mitt hvardagslif i
Upsala har varit inrättad!. Detta talämnet åter har sitt sam-
manhang med ett annat, det, som handlar om mitt sätt att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:48:09 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svedelif/0557.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free