Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XVI. Min lefnad såsom professor i Upsala 1862 - 1881
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARET l 86’
Jag anmälde min önskan att få lemna ett bidrag dertill. Detta
beviljades, minnesskriften meddelades på akademiens högtids-
dag och trycktes i akademiens handlingar.
Sysslolös var jag således icke 1866, och jag blef det icke
heller 1867. Unionskommittén fick jag detta året anse såsom
ett sommarnöje efter slutad brunnsìmr vid Sätra. Ty dit
skickade mig professor Glas äfven detta år. Väl hade socker-
sjukan allt jemt uteblifvit, men en förnyad brunns- och badkur
ansågs likväl ej obehöflig, och denna kur blef så mycket grund-
ligare, som badkuren fortsattes i Varberg, medan unionskom-
mittén der var sittande. På min väg till Sätra gjorde jag
icke nu så lång omväg som året förut, men alldeles raka vä-
gen reste jag likväl icke. Jag uppehöll mig några dagar i
Vesterås och hos vänner i Vestmanland, i Skultuna, hos min
vän Wall, som der var kyrkoherde, så ock hos en gammal
vän, godsegaren v. Unge på Mölntorp, och i Ramnäs hos en
gammal gymnasiikamrat Borelius, nu kyrkoherde derstädes.
Den förste bland mina egentliga barndomsvänner. Stenman i
Köping, fick jag ej besöka, ty han fans ej i lifvet. Han var
nyligen bortryckt af en hastig död. Jag borde erfarit ett
mera smärtsamt intryck, än jag vid första underrättelsen erfor,
men det har kommit med tiden. Jag saknar honom mycket.
Resan från Sätra till Varberg gick icke raka vägen. Jag
for till Köping, sammanträffade der med min syster, besökte
i sällskap med henne min bror i Öja, for derifrån öfver Ar-
boga till Örebro och ingick på vestra stambanan vid Hallsberg
för att fortsätta raka vägen så långt som till Herrljunga sta-
tion. Men der steg jag af och reste till Borås. Denna stad
hade jag sett år 1864, men återsåg den ganska gerna. Mitt
egentliga ärende var dock att se Marks härad i Vestergöt-
land, hvilket jag nu fick se på skjutsvägen från Borås till
Varberg. Hemvägen från Varberg var den ginaste jag kände,
på ångfartyg till Göteborg och derifrån rak jernväg till Stock-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
