Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XVI. Min lefnad såsom professor i Upsala 1862 - 1881
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOREi ÄSNINflATl I STOCKHOLM Í872. 587
Från året 1872 har jag mycket att minnas och äfven
sådant, som jag ej vill anteckna, ehuru det rörde mig djupt.
Året började med föreläsningar i Stockholm. Tiden var
kommen, då förberedelser skulle göras för stiftelsen af Stock-
holms högskola. Detta företag hade för mig ett mycket stort
intresse. Det hade varit en dröm i min ungdom, att en hög-
skola borde finnas i Stockholm. Jag var så lifligt öfvertygad
om behofvet af flere inrättningar för vetenskaplig och vitter
bildning, än som redan funnos. Jag kände, huru väl våra
gamla universitet behöfde en kamrat att täfla med, och jag
íäste mig särskildt vid de unga män, som med goda anlag för
vetenskaplig verksamhet och god grundläggning dock saknade
tillfällen till fortkomst i Upsala och Lund. Studenternas antal
i Upsala syntes mig vara så stort, att Upsala gerna kunde
aflåta några hundratal till en ny högskola i Stockholm. Och
med en tillväxande folkmängd i landet fans anledning, att
antalet studerande personer skulle allt framgent ökas. Kort
sagdt, jag var, såsom jag ännu är, en varm vän af Stockholms
högskola, hvilken dock endast fans i en osäker förhoppning.
Jag kände mig innerligt glad, om jag kunde få gifva något
litet bidrag dertill, att hoppet måtte gå i fullbordan. Detta
hade jag redan uttalat i bref till grefve Manderström, och det
blef mig nu en stor förnöjelse, då tillfälle blef mig gifvet att
hålla några föreläsningar i Stockholm mot betalning, som
åhörarn e erlade till Stockholms högskola.
Något alldeles nytt föreläsningsarbete kunde jag ej åstad-
komma, tiden var för kort, men jag tog ett stycke ur mina
gamla föreläsningar öfver Englands historia, det stycket, som
handlade om Maria Stuart och Elisabeth. Detta stycke ut-
arbetade jag med en viss noggrannhet. Hela den ofantligt
ordrika Maria-Stuartlitteraturen hade jag visst icke haft till-
fälle att genomgå, men jag ansåg mig hafva funnit vissa syn-
punkter för betraktelsen, sådana som jag ej förut hade sett
hos någon författare och hvilka syntes mig kunna vara mycket
bestämmande för omdömet. Jag hade också den tillfredsstäl-
lelsen att föreläsningarna besöktes af ett ganska talrikt antal
åhörare, och jag var äfven glad att få uttala mitt deltagande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
