- Project Runeberg -  Anteckningar om mitt förflutna lif /
625

(1894) [MARC] Author: Wilhelm Erik Svedelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XVII. Min lefnad sedan jag ej mera är professor, 1881 - 1887

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Lindström, redaktör af tidningen Dagligt Allehanda,. Han var en
man med ett särdeles fyndigt hufvud och hade såsom publicist
utvecklat en förtjänstfull verksamhet. Detta säger jag utan
att vilja i alla delar binda mig vid hans åsigter. Jag
bevistade hans begrafning.

*



Midsommardagen detta år firade jag på ett eget, jag kan
väl säga högtidligt sätt. Der hade funnits en gång på Vesterås
gymnasium en liten krets af goda vänner och kamrater, som,
när de utgingo på skilda vägar i verlden, gjorde ett aftal att,
så vidt möjlighet funnes, sammanträffa hvart tionde år på
midsommardagen. Mötesplatsen var Stockholm, tiden, då
aftalet ingicks, var år 1835, och hade man nu hunnit till 1885;
femtio år voro gångna, fyra tioårsmöten voro hållna, nu hölls
det femte. Jag hade icke från början tillhört detta
kamratförbund, men jag hade under tidens lopp blifvit intagen deri
och bevistat ett eller par af de föregående mötena. Nu infann
jag mig och tillbragte dagen med vännerna i ett förtroligt
samqväm på Hasselbacken. Högtidligheten af detta kamratmöte
förhöjdes af den allvarsamma tanken, att denna sammankomst
måste efter all anledning blifva den sista. Ty åldern
är för oss alla mycket framskriden, slutet nalkas. Flere bland
dem, som gjorde aftalet 1835, voro länge sedan försvunna, den
nyss aflidne Lindström var en bland dem, men några funnos
dock ännu på platsen. Tio år härefter finnes troligtvis ingen.

*



Senare på sommaren, i slutet af juli månad, egnade jag
ännu några dagar åt en liten resa. Jag ville se jernvägen till
Norrtelge och staden med badinrättningen, och jag hade vänner
i Norrtelge, som gerna sågo mig anlända. Jag njöt mycket af
deras vänliga umgänge, men jag längtade dock hem. Jag
reser gerna ut, men jag kommer icke långt, förr än jag känner
ordspråkets sanning: »borta bra, men hemma bäst».

*



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:48:09 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svedelif/0631.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free