Note: This work was first published in 1979, less than 70 years ago. Nils Segerstråle died in 1979, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fideikommissens upphävande för första gången bragts på
tal. De motioner som väcktes var av tvenne huvudtyper.
Dels krävdes jordfideikommissens fullständiga avskaffande,
dels föreslogs att jordfideikommissen skulle förvandlas till
penningfideikommiss med därav följande friställning av
jord.
I skrivelse år 1909 begärde riksdagen förslag på hur det
skulle göras möjligt för fideikommissarie att försälja sin
egendom och i stället avsätta försäljningssumman till
penningfideikommiss. Härigenom skulle åstadkommas en
bättre fördelning av jorden. Något beslut fattades dock
icke.
1914 års riksdag tog åter upp frågan om fideikommissens
upphävande samt rättsförhållandena vid siste innehavarens
död. Klart fastslogs, att ett upphävande inte kunde göras
retroaktivt. I princip uttalade man sig dock för en
upplösning av bestående fideikommiss och det uppdrogs åt
envoyén greve Albert Ehrensvärd att utreda frågan om hur
detta borde tillgå. Denne hann inte slutföra uppdraget,
men år 1919 avlämnades förslag till lag. Detta gick i stort
sett ut på att fideikommissarie hade rätt att med Kungl
Maj:ts tillstånd försälja fast egendom och avsätta
försäljningssumman såsom fideikommisskapital, och detta
även om – vilket Ehrensvärd motsatt sig – någon ättling
fanns, som enligt fideikommissbrevet kunnat bli
innehavare av fideikommisset. I remissvaren från
länsstyrelser, lantbruksstyrelser och hushållningssällskap
varierade åsikterna väsentligt. Framför allt ansågs, att
åtgärder för fideikommissens upphävande inte borde
vidtas till förfång för den som redan var född, utan att
denne vid fideikommissaries frånfälle utan vidare skulle
erhålla fideikommisset. Den ehrensvärdska kommitténs
arbete avbröts 1923 utan att något definitivt lagförslag
förelåg.
Vid 1924 års riksdag inlämnades förnyade motioner om
fideikommissens upphävande, men inte heller dessa
föranledde något slutligt förslag. Frågan utreddes dock
alltjämt.
I 1930 års testamentslag förbjöds inrättande av
fideikommiss i lös egendom.
År 1935 fick justitierådet Emil Sandström uppdraget att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
