Note: This work was first published in 1979, less than 70 years ago. Nils Segerstråle died in 1979, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jordfideikommiss ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
På Mörkön, en och en halv mil
sydsydost om Södertälje. Mörkö
socken, Hölebo härad,
Södermanlands län.
Areal 4 454 hektar, varav
1276 hektar under plog.
Taxeringsvärde år 1975
13 237 000 kronor.
Landshövdingen greve
Nils Bonde af Björnö,
1685-1760, Oljemålning av
Johan Henrik Scheffel. Hörningsholm
116
Hörningsholm
Hörningsholm tillhörde 1498 riddaren Nils Bosson, som
blev stamfar för sturerätten. Hos sturarna stannade det i
fem släktled till 1646, då det övergick till Oxenstiernorna
och därefter till medlemmar av släkterna Banér och
Ribbing. Elsa Elisabet Banér, änka efter generaladjutanten
friherre Lennart Ribbing, sålde 1746 Hörningsholm till
landshövdingen i Södermanlands län greve Nils Bonde af
Björnö. Denne stiftade 1750 det fideikommiss som gått
inom släkten till 1976, då den siste fideikommissarien,
civiljägmästaren greve Gustaf Carlsson Bonde af Björnö,
upphävde det genom att försälja Hörningsholm till sin son,
greve Carl Gustafsson Bonde af Björnö, som nu äger
gården. Försäljningssumman utgör nu fideikommisskapital,
som disponeras av ägarens fader. Till Hörningsholms
fideikommiss har även hört stadsfastighet och lösöre.
Den på Hörningsholm av riksföreståndaren Svante Nilsson
Sture uppförda borgen skövlades under Gustav Vasas
befrielsekrig av danskarna, men återställdes och utbyggdes
vid mitten av 1500-talet av riksmarsken greve Svante
Stensson Sture till en av de praktfullaste byggnaderna i enskild
ägo i dåvarande Sverige. År 1709 slog åskan ned och
antände denna byggnad. Den eldsvåda som därvid uppstod
släcktes enligt sägnen med sötmjölk. Ingen större skada
uppstod dock vid branden. Slottet ödelades emellertid helt
och hållet av ryssarna, då dessa 1719 skövlade den svenska
skärgården. På de kvarvarande resterna lät så Nils Bonde
vid 1700-talets mitt efter ritningar av Carl Hårleman
uppföra det nuvarande slottet.
Detta har en väl bevarad fast inredning från 1700-talet
med bla vackra dörröverstycken, gyllenläderstapeter och
kakelugnar. Det inrymmer också många äldre
bondeminnen och rika samlingar av framför allt praktmöbler,
vävda tapeter och porträtt, målade av bl a österrikaren
Leux och holländaren Cornelis Dusart samt av svenskarna
Karl Fredrik von Breda, Johan Henrik Scheffel, Gustaf
Lundberg och Bernhard Österman.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
