Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i Tidskrift för läkare och pharmaceuter för 1833, sid. 177,
hafva utgått från vårt land. Emellertid hade densamma,
enligt Hirsch, redan i april visat sig i Moskva, innan den
i september kom hit och derpå drog vidare mot söder.
Ilmoni uttalar såsom högst antagligt, att äfven några andra
influensa-epidemier på 1700-talet hemsökt norden, men synes
icke hafva funnit några säkra spår deraf. För öfrigt torde
före slutet af adertonde århundradet föga vara kändt om
influensans uppträdande i Sverige.
Om den stora influensa-pandemien af 1781—82, enligt
sistnämnde författare en af de märkvärdigaste historien vet att
omtala, bevarar deremot vår äldsta kända medicinska tidskrift,
Veckoskrift för läkare och naturforskare, i tredje och närmast
följande band några spridda uppgifter. Der framställas några
drag af farsotens »Marcheroute» från Sibirien till St.
Petersburg. Öfver dess uppträdande i Finland upplysa utdrag ur
provinsialläkarne Ekmarks och Björnlunds rapporter till
K. Colleg. Med. från Lovisa, som angreps omkring d. 16 febr.
1782 under ytterst stark köld, och Björneborg, der farsoten
likasom i hela Finland var allmän i mars månad. Hvad angår
sjukdomens gång i det egentliga Sverige finner man följande.
En öfversigt af »väderleken och de mest gångbara sjukdomar
i Stockholm månaderna april, maj och juni 1782» omtalar
»den från Ryssland öfver Finland hit ankomna katarrhalfebern,
allmänt känd under namn af Schnupf-fieber», såsom den
allmännaste sjukdomen. Enligt dr J. J. Leyonmark visade
sig »snuffebern i Uddevalla som en ’löpare-eld’ i början af
maj månad och dödade öfver 40 personer — — nästan
ingen slapp i huset, der han inkommit». På stället herskade
en kall, nordostlig vind. Dr Hiort på Gotland iakttog
massuppträdandet den 19—26 maj, under hvilken tid vädret var
»blidt med sydvestvind». Assessor Blom i Hedemora
beräträttar, att sjukdomen »skonade ingen». — Om symptomen,
förloppet och den då vanliga behandlingen innehålla de
nämnde finske läkarnes berättelser några notiser, och dr
Rydbeck i Vadstena anför ett par svåra komplikationer med
noma (?).
I tidskriftens tredje band omnämner Sven Hedin i en
reseberättelse från Hamburg, der han sjelf angripits af
influensa, att staden fått besök af sjukdomen i maj och att
epidemien der som annorstädes spred sig med »undransvärd
snällhet». Följande band, för 1783, anmäler ett tyskt arbete
om die »russische Krankheit» från våren 1782, hvilken
»epidemi var från andra dylika derutinnan skild, att den angrep
först de rika och förnäma», och bandet för 1784 lemnar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
