Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
influensa-epidemier, som ånyo rigtade den medicinska verldens
blickar åt detta håll.
Sverige hemsöktes först år 1831. För vår kännedom om
det årets epidemi hafva vi hufvudsakligen att tacka C.
Trafvenfelt, som dels i Årsberättelsen för Svenska Läkaresällskapets
arbeten för 1832, dels i samma Sällskaps Handlingar, band
XII, upplyser, att influensan hitkom, äfven nu från Finland,
i maj och fortsatte sin gång öfver hela riket under juni och
och juli månader. För öfrigt omnämnes epidemien af Carl
Thelning, i sistnämnda publikation, sid. 159, såsom gångbar
inom Stockholms garnison i slutet af maj och af dr Schultz
i en på samma ställe intagen embetsberättelse från Upsala
distrikt, der epidemien likaledes infann sig i maj. Om
symptomen yttras ej många ord. De synas dock icke hafva
afvikit från den sjukdomsbild vi nu känna.
Svårare var 1833 års influensa-epidemi, hvilken skildras
af C. W. H. Ronander beträffande Stockholm och af
Trafvenfelt på grund af anteckningar af läkare från flera landsorter,
hvarjemte Bergstrand skrifvit några ord om influensan i
Upsala — allt i Tidskrift för läkare och pharmaceuter,
banden 2 och 3. Äfven för denna epidemis våldsamma framfart
inom Stockholms garnison redogör Thelning, i 2:dra bandet
af Sv. Läkaresällskapets Nya Handlingar. Epidemien härjade
Sverige hufvudsakligen under månaderna april—juni. I
Stockholm, der epidemien nådde sin höjdpunkt omkring den 12
maj, anses halfva befolkningen hafva varit lindrigare eller
svårare angripen, och af beväringsmanskapet i Upsala
sjuknade 10 %, under de 12 dagar öfningarna varade. Man
antog vid denna tid temligen allmänt ett »luftkontagium»,
hvilket likasom genomsyrade luftlager efter luftlager och
derigenom utbredde sjukdomen. Dennes skaplynne
öfverensstämde med det han företedde under den senaste epidemien.
Särskildt framhåller Trafvenfelt »den egna matthet och
trötthet, som äfven i de lindrigaste fall oftast bemäktigade
sig de sjuke hela 2—3 veckor». — För det stegrade
intresset för sjukdomens studium talar en kort öfversigt af
farsotens framskridande från Petersburg mot Tyskland samt ett
temligen utförligt referat: Om influensa efter Heidenrich,
båda framburna af nyssnämnda tidskrift.
För den tredje epidemien på 1830-talet föreligga
samlade underrättelser i M. C. Retzii afhandling om
influensa-epidemien uti Stockholm under 1836 och 1837, införd i 2:dra
bandet af Sv. Läkaresällskapets Nya Handlingar. Börjande
i Stockholm strax före jul, hade farsoten nått de södra och
och vestra provinserna omkring den 12:te och Umeå omkring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
