Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sammanhållning i språkligt hänseende och ständigt äro utsatta för
engelskans öfverväldigande makt. Det konserverande element, som en
gemensam högre kultur alltid innebär, hafva de hittills saknat, ty
de allra flesta emigranterna hafva naturligen tillhört den
kroppsarbetande klassen. Först med de i Amerika födda andra och
tredje generationerna af föräldrar, som kämpat sig fram till
ekonomiskt oberoende, hafva högre odlingsintressen framträdt, men dessa
söka med nödvändighet sin tillfredsställelse så godt som uteslutande
inom den anglosachsiska kulturvärld med amerikansk färgning, som
ligger dem närmast, om ej snart genomgripande åtgärder till den
svenska kulturens favör vidtagas. Sker ej detta, är det en
tidsfråga, huru länge de amerikanska svenskarne skola behålla sitt
modersmål, men man kan befara det värsta.
Svårast kännbar är dock den svaga och allt mera angripna
ställning, som svenskan har i Finland, och dess svårigheter
därstädes äro desto mera kännbara, som det är ett verkligt svenskt
kulturcentrum det här gäller. Och i Finland hotas svenskan
dessutom af två motståndare samtidigt — finskan och ryskan.
Det är ett längesedan konstateradt faktum, att i Finland
svenskan som folkspråk har svårt att i sin utveckling hålla jämna steg
med finskan och dessutom här och där rent af uttränges af
densamma. Finskans framryckande mot kusterna är ett fenomen, som
på olika sätt förklaras, men förnekas kan det icke. år 1880
utgjorde den finsktalande befolkningen 85,2 % af landets folkmängd
och svenskarne 14,3 %; år 1890 voro samma siffror 86,07 och 13,56
— alltså på tio år en afgjord förändring till svenskans nackdel.
Några senare siffror har jag, då detta skrifves, icke till mitt
förfogande, men sannolikt är svenskan fortfarande på retur. Många
orsaker samverka till detta för svenska språket bedröfliga resultat;
främsta orsaken torde emellertid ligga i svenskens ackomodationslust
och ackomodationsförmåga, hvilka göra, att i samvaro mellan
svenskar och finnar — lika godt om denna samvaro består i äktenskap,
arbetsgemenskap eller husbondeförhållande — svensken
tillägnar sig finskan, under det att finnen alls icke gör sig mödan att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
