Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Denna fordran är stor och oeftergiflig redan midt inne i det
svenska språkområdets kompaktaste delar, dess åsidosättande är
en dödssynd på gränsmarkerna, där svenskan kämpar med ett
annat språk, i Finland, i Amerika. »Du skall älska ditt
modersmål, ty blott det kan göra dig till en hel människa!» — denna
lefnadsregel bör läraren inskärpa hos hvarje barn, som gifves
honom att uppfostra; men huru skall barnet kunna fatta kärlek till
modersmålet, om den lektyr, som bjudes, är främmande och omöjlig
till formen samt dessutom — såsom ofta är fallet — intresselös
och pedantisk till innehållet?
Redan barnet borde också tydligt få se, huru mycket till
nytta och glädje som modersmålet har att bjuda. Äfven
folkskolebarnet bör få väckelse att läsa något af det vackra och värdefulla,
som finnes skrifvet på modersmålet, och i de allmänna läroverken
borde detta vara en af de allra viktigaste bildningsuppgifterna. I
stället lyckas man ofta i skolorna att väcka afsmak för de stora,
klassiska verken på svenska; själf har jag ett lifligt intryck af den
afsky jag som skolpojke fick både för »Frithiofs saga» och »Fänrik
Ståls sägner», sedan man fått »ta ut satsdelarne» i Torpflickan
eller genomgå språkfelen i Baldersbålet, andra ännu värre saker
att förtiga, och först som mogen man kunde jag återfå möjligheten
att njuta af dessa pärlor i modersmålets litteratur. Då dylikt
händer med den »lycklige», som både får taga studentexamen och
litet mera, huru skall det icke då i motsvarande fall te sig för den,
som får nöja sig med den vanliga folkskolebildningen?
Men dessutom bör en annan sak skarpt hållas i ögonsikte:
modersmålet kan aldrig verkligt blifva något för folket och helt
blifva hela folkets egendom, så länge svenskarne delas i två klasser
genom ett af de befängdaste bland alla »streck» —
rättstafningsstrecket. Svenskarne kunna nämligen, som bekant, indelas i två
grupper: den mindre, som kan något så när hjälpligt stafva sitt
modersmål, och den omätligt större gruppen, som icke kan det.
Rättstafningsfrågan har skärskådats från mänga synpunkter; den
viktigaste och afgörande synes mig vara den, att den nuvarande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
