- Project Runeberg -  Svensk konst och svenska konstnärer i nittonde århundradet / I. Från Gustav III till Karl XV /
5

(1925-1928) [MARC] Author: Georg Nordensvan
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. 1700-talet. Grundlinjer och utgångspunkter - 1

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

längesedan dött eller skingrats, inhemska krafter saknades, det gällde nu
att åter "inlocka" dugande förmågor, och man sökte dem, där de skickligaste
funnos, i Paris.

Allt intill revolutionens utbrott behöll Frankrike ledningen inom det
europeiska konstlivet. Frankrike ägde överflöd av talanger, Frankrike hade råd att
utsända konstnärer som missionärer för att bland mindre upplysta folk sprida
hög kultur och förfinad smak, och att Europas suveräner fäste dem i sin tjänst
framhölls som uteslutande förmånligt och hedrande för det franska namnet.

I Stockholm samlades under den närmaste tiden en koloni av franska
konstidkare, mästare och gesäller. Till en början inkommo år 1732 sex bildhuggare i
sten och trä samt tre målare, två år senare ytterligare en skulptör jämte elva
arbetare. Omsättningen inom kolonien blev under dessa första år livlig nog –
bland vid slottet anställda bildhuggare uppräknas av forskare i byggets historia
26 franska namn. De främste bland dem voro Cousin och Jacques Philippe
Bouchardon, som anlände, den förre 1737, den senare 1741. Målarnas främste
var Thomas Taraval, som tillhörde det första uppbådet, 1732 års män.

Slottets dekorering var nu inne i sitt andra skede. Fullbordat under det
första skedet var Karl XI:s galleri jämte angränsande salar i norra längan, där
Tessin igångsatt dekorationsarbetet redan 1695, som han själv yttrat i några
"minnespunkter" "till en försmak", i avsikt att visa "huru i proportion det
övrige är ärnat" och "vad vidare därvid är att förvänta". I dessa rum, där
skickliga franska konstnärer utförde arbetet efter Tessins ritningar, härskar
Ludvig XIV:s Versaillesstil, Lebruns stil, färgstark, brokig, pompös, med stora,
braskande skulpturgrupper lägrade över den tunga takgesimsen och allegoriska
plafondmålningar, där Karl XI och den unge Karl XII trona på skyar,
omgivna av gudinnor, renomméer och dygder.

Denna tid hade nu levat ut, sedan dess hade i Frankrike smak och konststil
undergått genomgripande förändringar. Tiden hade tröttnat på de tunga
praktsalarnas massiva former och starka, bullrande färger. Visserligen håller man fast
vid den konstruktiva stommen i rumarkitekturen, vid de bärande och
sammanhållande linjerna, men inom denna ram söker man lätta former, behag och
elegans, rörlighet och smidighet. Nästa steg blir att man upplöser
konstruktionen i dekoration, uppger fordran på rummets logiska fasthet, stadga, jämvikt.
Pilastrarna ha blivit ersatta med pannåer, takgesimserna bukta och sno sig,
väggfälten inramas i båglinjer, nya formelement – stänglar och blommor, musslan,
snäckan, "la rocaille" inkomma i dekoration, möbelkonst och prydnadsföremål,
färgerna ljusna och blekna, de tunga plafondernas olympiska gudinnor och
dygder ge rum för koketta nymfer och lekande putti. Med ett ord: den högtidliga
barocken är undanträngd av den spröda, bräckliga, lekfulla rokokon.

Smakförskjutningen är uppenbar även i Stockholms slottsbygge. Arvet efter
Nikodemus Tessin omhändertogs pietetsfullt av hans närmaste efterföljare, hans

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:31:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svekon19/1/0017.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free