Print (PDF) - On this page / på denna sida - I. 1700-talet. Grundlinjer och utgångspunkter - 1 - 2. Ritskolan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
avsikter tillvaratogos, men i de nya interiörerna göra sig naturligt nog den
moderna tidens former gällande. Övergången betecknas av namnen Hårleman,
Cronstedt och Adelcrantz -- byggets ledare under 1730--1750-talen -- och
av Rehn, som lämnade ritningar till flera av de mest smakbelysande interiörerna.
Dessa konstnärer ägde odlad smak och stilkänsla, gemensamt för dem var
därjämte en behärskning, en återhållsamhet, som blir utmärkande för svensk
rokokodekoration. Även i de rikaste interiörer förstodo stilens representanter i vårt land
att undvika överlastning, rokokon blev i deras händer förnäm och förfinad men
Adelcrantz. Salong från huset Karduansmakaregatan 8 B. 1750-talet.
I Nordiska museet.
på samma gång måttfull, fri från utsvävningar. I de franska yrkesmannen funno
de skickliga, ofta högt kvalificerade förmågor, den dekorativa och ornamentala
utsirningen i slottet stod på en hög konstnärlig nivå.
2.
Ritskolan.
Ett av de första resultaten av de franska konstnärernas
stockholmsvistelse var inrättandet av den skola, som blev upphovet
till akademien för de fria konsterna.
Fransmännen använde ofta sina kvällstimmar till att teckna efter levande
modell, och de sågo gärna, att unga svenskar deltogo i dessa övningar. Några
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
