Print (PDF) - On this page / på denna sida - I. 1700-talet. Grundlinjer och utgångspunkter - 6. Gustav III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mot slutet av 1760-talet -- det då tilltänkta sirliga tornet i rokoko är på de nya ritningarna 1776 ersatt med en kupol i enkla, rena linjer. "Byggd i
besparingstiden", skrev en arkitekt ett par årtionden senare, är kyrkan "vacker och proportionerlig ... allt är överensstämmande och lämpat efter vartannat".[1] I profana
byggnader -- slottet Fredrikshov, operahuset -- råder Louis XVI-stil i svensk
översättning. Av Fredrikshov blev likväl endast den ena flygeln fullbordad, och
Gustav III:s paradsängkammare på Stockholms slott.
Foto.
operahusets fasad åt öster med en öppen kolonnad och takbalustrad, krönt med
statyer, stannade vid ritningarna. Så var fallet även med biblioteksbyggnaden i
Uppsala, till det yttre enkel och värdig men med en interiör av utsökt
förfinad smak.
För sin egen person byggde konungen en tid framåt så gott som ingenting.
Att rita arkitektur hade likväl varit hans nöje alltsedan barndomen, och han
sysselsatte sig fortfarande gärna under aftonlektyren i hovkretsen med att rita
"planer till hus, som sällan bli byggda, eller till trädgårdar, som aldrig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
