Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Omkring sekelskiftet. Den gustavianska konstnärskretsen - 1. Nyklassicism och romantik i utlandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
III.
OMKRING SEKELSKIFTET. DEN GUSTAVIANSKA KONSTNÄRSKRETSEN.
1.
Konstströmningar i utlandet.
Vid det nya århundradets inbrott är den nyklassiska smaken
härskande överallt på Europas fastland. Den nya lärans
förkunnare ha av konsten fordrat allvar och manlighet, renad smak, höga ideal.
Och som den enda väg till räddning undan smakens förfall ha de hänvisat till
inlevelse i antikens skönhetsvärld. Att antiken är skönhetens rena källa är sagt
långt förut, likaså att naturens ofullkomligheter böra av konstnären rättas med
ledning av antika bildverk (Lodovico Dolce, Bellori), att i konsten det högsta
för länge sedan är uppnått, att den moderna konsten ej kan överträffa den gamla
på annat sätt än genom att efterbilda den (Labrouyére, Winckelmann). Nu då
den klassiska fornvärlden blivit återuppväckt och föremål för hela världens
intresse, nu falla dylika uttalanden i fruktbar jord. Antiken uppställes som konstens
suveräne härskare. Antikens ideella skönhet står över tider och länder, "det
finns endast en ren och fullkomlig stil, liksom det endast finns en god och
rätt smak".
Den antikiska rörelsen hade till en början påverkat prydnadsföremål,
ornamentik, rumdekoration samt även ytterarkitekturen. Den hade självklart nog
fått insteg i skulpturen, i strävan att nå de gamles ädla lugn, jämnmått och
storhet, att idealisera kroppsformerna och förenkla draperiet. Framför allt den
franska skulpturen befann sig dock ej i förfall - den hade stått högt under
hela 1700-talet och uppbars vid dess slut av fullödiga representanter för franskt
lynne och levande formkänsla - Houdon mästaren för alla.
I italiensk skulptur representerar Canova det antika idealsökandet, i måleriet
beteckna Battoni och Rafael Mengs övergången till en ren och ädel stil med
"Rafael, antiken och naturen" som ledstjärnor.
Men sin revolutionerande seger vann det antikiska måleriet med Davids
"Koradernas ed", som utfördes i Rom 1785 och där väckte beundran och
debatter. Samma år utställdes tavlan på salongen i Paris, där den fick sin plats
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
