Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Omkring sekelskiftet. Den gustavianska konstnärskretsen - 2. De kvarlevande konstnärerna i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
intrycket av, att han var ungefär lika nöjd, antingen de målningar han
levererade blevo goda eller dåliga. Han har lämnat prov på båda sorterna.
Omtyckta blevo ej minst hans stilleben med grönsaker, frukter och andra
"till en smakelig måltid hörande saker". Överhuvud framställde han döda ting
med lika mycken känsla och intresse som levande.
Han är även hågad att försöka sig på nya områden. Bland hans
hemlivsbilder finnas interiörer, där figurerna stå i belysning från ett ljus med lågan
synlig, alltså i brytning mellan skarpt ljus och stark skugga. Men för ljusets
lek, för övergångstoner och reflexer visar målaren ingen känslig blick,
skuggpartierna äro svarta och
döda.
Så är förhållandet även
i hans interiörer från
smedjor och gruvor och i hans
vinterlandskap vid
fackelsken eller effekt av en
brasa eller vådeld.
På äldre dagar slår han
sig på att måla bondeliv,
enstaka figurer och
genrebilder, bondesamkväm i
Skåne, Vingåker, Dalarna
- "i folkens vanliga
costume", enligt vad
utställningskatalogerna påpeka. Det är vanligen
dräkten, som är huvudsaken,
och denna är studerad med
noggrannhet. Dock
förekomma även sådana motiv som bonddans i en stuga, bondebarberare vid sitt
arbete, träta, frieri och typer även från så avlägsna bygder som Lappland,
Savolaks och Karelen. Flera av dessa kompositioner spredos i gravyr.
Ensam för sig bland hans bondetavlor står framställningen av en folkfest
vid Svartsjö slott med dans och dryckjom - livlig som ansats, svag som målning.
På gamla dagar utför Hilleström dessutom antika och bibliska motiv, och
till hans ålderdomssynder måste man räkna talrika kompositioner ur svenska
historien.
Han förblir en flitig idkare av sitt yrke. Hans bästa målningar stå sig gott,
de övriga utmärka sig för redbarhet och för frånvaro av all brio. Hans
hemlivstavlor och bondemotiv bilda i alla händelser upphovet till vardags- och
bondelivsgenren i svenskt måleri.
Sergel. Självporträtt. Omkr. 1790.
Nationalmuseum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
