- Project Runeberg -  Svensk konst och svenska konstnärer i nittonde århundradet / I. Från Gustav III till Karl XV /
127

(1925-1928) [MARC] Author: Georg Nordensvan
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Arkitekturen under det sengustavianska skedet - 4. Interiörer - 5. Trädgårdskonst

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

en altarprydnad, komponerad av Hårleman och efter dennes laverade skiss
skuren i trä av Adrien Masreliez. I mitten det tomma korset med törnekronan,
omfladdrat av några kerubhuvuden, på sidorna därom två stora tillbedjande
änglar, överst Guds öga jämte solstrålar och molntappar.

Desprez lämnade 1795 en skiss till altarmålning för Kristine kyrka i
Göteborg. Ämnet var Jesus på korsiet, den flott målade skissen var hållen i rikty
elegant linjespel och i lätt kolorit, ljust blått, vita moln, solstrimmor i rosa.
Vederbörande beslöto emellertid att låta snida bilden i trä. Sålunda utförd av
hantverkare på platsen blev den stel och tung. Bilden förgylldes helt och hållet
och fick en inramning av Joniska pilastrar.

Från samma tid omtalas ett förbluffande uppslag. Det var fråga om att
pryda Idala kyrka i norra Halland med en skulpterad altarprydnad. Estenberg
föreslog då – 1795 – att, ifall församlingen ej hade råd att låta utföra en
sådan, man kunde måla den på altarväggen i skulpturimitation.

1801 komponerade K. V. Carlberg för Örgryte kyrka en liten altarprydnad
med korset och änglahuvuden i trä, delvis förgylld, delvis målad i imiterad
marmor och porfyr.

Samtidigt fick Forsmarks nya kyrka ett altare efter ritning av Louis Masreliez.
Det var helt enkelt en sarkofag, buren av två gyllene gripar. Tidens smak
hade sina skiftningar.


5.

I trädgårdsarkitekturen hade det gustavianska skedet givit vältaliga uttryck
åt tidens naturkänsla och natursvärmeri. Den engelska parken ville vara ett stycke
rensad, förädlad, sovrad natur, den skulle erbjuda omväxlande och behagliga
utsikter, inbjuda till poetiska sensationer, till stämningar av ljuv harmoni. En
dylik park i Sverige, naturen otvunget städad med bevarande av platsens
karaktär, med utsikter över ängar och lundar, med slingrande kanaler och dammar
i kuperad terräng, är bevarad vid Forsmark, andra finnas vid Bjärka-Säby, Broby
m. fl. lantslott. Hagaparken däremot har blivit så förändrad, att endast
de av naturen givna grundformerna finnas kvar, och knappast ens de, ty
holmarna stå på torra landet och vikar och kanaler äro spårlöst borta. Den engelska
parken vid Drottningholm är ej heller vad <den varit eller var avsedd att bli.
Trädgårdsspecialisten Pipers planritningar bevara minnet av vad man velat
åstadkomma av dessa båda parker. Att ett monument till Gustav III:s minne
"beredes" på en ättehög i Drottningholms park omtalar Linnerhielm 1795.
Pipers generalplan i dess 1799 omarbetade skick upptar som den engelska
parkens medelpunkt "Odödlighetens tempel" – ett öppet rundtempel med salig
kungens byst på en kulle. På kullens med granar bevuxna sluttningar skulle enkla
vårdar resas över de främste av hans samtida. I en annan del av den vidsträckta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:31:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svekon19/1/0139.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free