Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI. Bondemålning - 2. Sydsverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dagens drottning och bildens största gestalt, strålande i krona och slöja och
rikt prydd med smycken. Allra sist följer en blå vagn, fullpackad med
brudtärnor, åtta stycken i en klunga.
Med muntraste lynne och med realistisk åskådlighet i detaljer, i typer
och dräkter är här en dekorativ komposition genomförd med orygglig
målmedveten konsekvens. Redan en fotografisk avbildning ger en aning om
målningens starka och kraftiga färgverkan. Dess storartat festliga innehåll förstärkes
av den frodiga ifyIlningen av blommor och frukter och naturens hela
rikedom. Till och med röken ur den lilla-lilla bröllopsgårdens skorstenar dansar i
lustiga virvlar. Det hela är i ovanlig grad helgjutet, ett mästerverk i sin art.[1]
Inom Knäredsskolan påträffas målningar av en helt annan karaktär. Små
bibliska tavlor, sammanställda i rader i två våningar och infattade i enkelt
målat ramverk. Tavlorna göra närmast intryck av blad ur en bilderbok i färger,
där är mycket blått och en del grönt, allt mot vit botten. Det man framför
allt måste fästa sig vid är, dels att figurerna ej bära dräkter från målarens
samtid utan äro iförda fotsida kåpor och mantlar – försök till historisk
kostymering – dels att målaren strävar efter perspektivisk verkan. Han är här
inne på ny mark.
De småländska skolorna visa varierande smak, lynne och uttryckssätt inom
de givna gränserna. Den här återgivna framställningen av de tre kungarna till
häst i var sitt bågfält, i dräkter från 1700-talets förra hälft, är ett verk av
Urshultskolan – Klemet Håkansson, verksam från 1757 till 1790-talet, var där
stamfader för en talrik målarsläkt. Med sin väl balanserade komposition och
sina överlägset känsligt valda ljusa, mjuka, glada färger ger denna bonad fullt
ut det avsedda intrycket av en behaglig och vacker väggfyllnad. Detta vad
beträffar mittpartiet. Överstycket framställer Gud dömande de visa och de fåvitska
jungfrurna – pantomimiskt högst expressivt – till vänster ses bland annat en
prosaiskt framställd Marie bebådelse, till höger en brutal bloddrypande
skildring av hur Herodes låter mörda de små barnen och därinvid den lille David
i bondekläder och den ofantligt tilltagna knekten Goliat. Nederst en rad djur.[2]
Från bondemästarnas verkstäder sökte sig en och annan lärgirig ungdom
till städerna, till och med ända till Stockholm – bland energiska strävare,
som sökte sig fram dit, voro de tre torparsönerna Bolander, Morén och
Hörberg, smålänningar alla tre.
Lars Bolander blev bofast där, kom sig upp, blev slottsmålare och 1774
ledamot av konstakademien, målade rum och möbler, kartonger till vävnader
och mattor, även djur- och fruktstycken, någon gång även en altartavla.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
