Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII. Karl Johanstidens första skede - 7. Hasselgren, Sandberg, Lauréus - 8. Det romantiska landskapet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
202 GEORG NORDENSVAN
Man erkänner rentav hans "eldiga snille". Den första Bellmanstavlan har
framgång 1813: Bellmans sånger äro för målare "en nästan outtömlig gruva".
Lauréus är "den svenska poesiens Teniers".
Men mot "Ett fruntimmer, som kommer från badet" finner sig Hammarsköld
manad att uppträda som anständighetens väktare. Dylik budoarmålning
profanerar konsten och är beräknad på att kittla slappa nerver. Gerss är lättsinnig
nog att önska "vackrare former i nuditeten". När Lauréus för omväxlings skull
framställer "Kristi födelse förkunnas herdarna" (1815), befinnes ämnet för
liögt "för att tåla en sådan i det burleska fallande behandling". En så
gott-köpssentimental målning som Bordsbönen - en ärevördig husfader i sin
familjekrets - väcker däremot kritikens hänförelse: Här finns snille, känsla och
studium - "vilken godhet över dessa rena ansikten, vilken huslig sällhet i hela
tavlan!" Där avläser man poesi, familjekärlek, gudsfruktan, hjärtats renhet.
Hammarsköld hoppas, att Lauréus en dag skall "liksom den oskuldsfulle målaren
Correggio i sin egen familjekrets finna modeller för de bilder, han förtror åt
odödligheten". En annan kritiker är krass nog att finna figurerna klent tecknade.
1817 begav sig Lauréus med akademiskt resestipendium till Paris.
8.
I svensk landskapsmålning medför detta skede romantikens genombrott.
Tyska drömmare och poeter ha opponerat sig mot de gängse teorierna om
formens skönhet som det väsentliga och bärande i ett konstverk. För dem är
.det känslan, som ger konstverket innehåll. Redan Winckelmann - på en gång
klassicist och romantiker - hade förkunnat, att de osynliga tingen äro
"målarkonstens högsta mål". Yngre konsttänkare ha upptagit denna utgångspunkt.
Måleriet och i första rummet landskapet är i deras ögon den moderna tidens
speciella konstart. Naturens företeelser äro symboler för människans
själstillstånd och själslängtan. I naturdiktning biktar den sanne konstnären sina känslor,
stämningar, drömmar, sin hänförelse och sitt svårmod. Han går till sitt värv
med religiöst allvar, tillbedjan, andakt inför naturens storhet och höghet, hans
mål är att nå samklang mellan naturen och människosjälen.
Tidens naturevangelium öppnar oanade möjligheter av djup och känsla.
Konstnären bör ej nöja sig med att avbilda verklighetens oväsentliga och
tillfälliga detaljer, det triviala och vardagliga. Han bör söka en målerisk syn på
naturen, söka helheten i en stämning.
I denna riktning uttrycka sig konstfilosofers och reflekterande målares
tankar och önskemål.
Den romantiska naturkänslans teorier gå igen även hos svenska konstledare.
Silverstolpe framhåller måleriets släktskap med musiken, målarens strävan
bör gå ut på att sammangjuta naturens detaljer till ett harmoniskt helt. Hammar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
