- Project Runeberg -  Svensk konst och svenska konstnärer i nittonde århundradet / I. Från Gustav III till Karl XV /
243

(1925-1928) [MARC] Author: Georg Nordensvan
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IX. Förbindelserna med utlandet återknytas. -- I Paris och Rom, 1820-talet - 4. Hantverket - 5. Rom

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I PARIS OCH I ROM, 1820-TALET

243

sig under studier av byggnadsverk från antiken och renässansen till att
försöka höja hemlandets arkitektur.

Paris blev för detta skedes konstnärer den första anhaltstationen på vägen
till Rom.

5.

Det är ej endast akademiens reglemente, som hänvisar Kunglig Majestäts
resepensionärer till Italien. Konstnärer och skönhetssökande pilgrimer söka sig
till Rom för att där i den eviga staden "erhålla det sanna konstnärsdopet", och
mer än en har skäl att instämma med
Atterbom, då han skriver därifrån, att hans
levnads praktfullaste kapitel nu ligger
uppslaget för honom.

Konstnärerna bli snart hemmastadda
där, om än de flesta tyckas taga sina
upplevelser med lugn. Nyström är den ende,
som ger uttryck åt känsla av jublande lycka
över att ha blivit omplanterad i italienskt
klimat. "Här är ett änglaliv", skriver han
till Askelöf 1821. "Ingenstädes utomlands
har jag så i alla avseenden befunnit mig väl
som här. Ett fullkomligare konstnärsliv är
omöjligt att tänka sig, och den, som ej blir
konstnär här, blir det aldrig och har aldrig
kunnat bliva det."

Rom är en fristad i en orofylld värld,
ingen tanke på politik tränger dit. Och inga
s. k. "nöjen" finnas att tillgå. Rom är ett "trevligt, lugnt och ogenerat
konstnärshem". Men man måste äga "artistögon för att där leva roligt".

Lauréus är missbelåten till en början och ångrar, att han lämnat Paris.
Och Anckarsvärds första intryck är att Rom är "en smutsig modern stad".

Hans rapporter till Fogelberg, medan denne ännu är kvar i Paris, äro
belysande nog. Han gör visiter, dansar på baler, umgås med prinsar och lorder,
svänger sig "i stora världens eller charlatanismens skola", ser sig dock om
även bland konstens skatter och gör sina iakttagelser.

Han tar intryck av de gamla mästarna, lär sig vörda Michelangelo - fast
han finner målningarna i Sixtinska kapellet vara "utan särdeles grace" - och
finner allt i Rom pittoreskt och stort. En skulptör bör ha sett Paris och arbeta
i Rom, men ej efterbilda, "gå sin egen väg emellan Praxiteles’, Michelangelos,
Berninis och Canovas alster". Här är bättre inrättat för artister än i Paris, man

Roos. Alexander Lauréus.
Radering, Rom 1821.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:31:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svekon19/1/0255.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free