Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - X. Byström -- Fogelberg - 4. Fogelberg, hans klassiska tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
264 GEORG NORDENSVAN
tävlan för konstnärliga framställningar ur nordisk mytologi. Freund studerade
sig in i sagorna och i den samtida diktningen ,och vann det utsatta priset.
Våren 1822 hade han utfört 12 skisser av nordens gudar samt reliefen "Mimer
och Balder rådfråga nornorna". Den lilla reliefen är ganska otydlig, formerna
oklara, det hela är hållet i klassisk anda. Av de äldsta gudastatyetterna är
endast Loke bevarad. Åt Loke gav Freund en överraskande tolkning. Loke med
stora vingar och en kåpa över skuldrorna kommer smygande, i det runda
full-måneansiktet lurar ondskan under en jovialisk mask. Det är en fullt självständig
tolkning av det ondas princip, som här gives, och det är på samma gång något
avgjort danskt över figuren - det är kanske det feta ansiktet och de löst
hängande vida kläderna, som framför denna bild kommer mig att tänka på
de danska pantomimernas Pierrot. Något spår av antik påverkan finns i alla
händelser ej i denna enastående Loke. Alltigenom en Zeusgestalt är däremot
den Oden (modellerad 1825), som sitter i lugn härskarställning på sin tron,
överkroppen naken, ett draperi över vänstra skuldran och benen. Efter sin
återkomst till Köpenhamn 1829 utförde Freund en ny Tor - ämnet var den
gången bestämt av konstakademien. Tor framställes sittande i trygg väntan,
händerna under hakan, stödda på hammaren.1
"En lovsång över antiken" kallar Freunds biograf hans Oden.2 Freund ville
bryta väg för en nordisk konst - resultatet blev, att han i allt högre grad
intogs av antikens form och anda. "I hans senare verksamhet är varje strävan
efter nordisk karaktär så gott som bortblåst."
Hans huvudarbete i Rom i götisk riktning blev Ragnaröksfrisen, som han
påbörjade 1825. Den var avsedd för en sal i Christiansborgs slott,
fullbordades efter Freunds död av H. W. Bissen m. fl. och ödelades vid slottets
brand 1884.
Såg Fogelberg Freunds götiska kompositioner och i så fall: kunde han
se dem med kallt blod? Härom tiga vittnesbörden. Men i ett brev till
Anckarsvärd 4 okt. 1828 omtalar han, att Freund har beställning på Ragnaröksfrisen,
och han finner det "i högsta grad desolante", att "våra avundsrika grannar"
skola "vara de första, som genom en större behandling i konst av denna oss
egna mytologi gjort sig kända uti Europa... Det chagrinerar mig och bör
chagrinera varje svensk, soin älskar sitt land och vördar sina förfäders
minnen."
Eftervärlden skulle dela Fogelbergs harm, ifall dessa ord hade uttalats
några år tidigare. När de nedskrevos, hade han nämligen sin stora, av konungen
beställda Odenstaty under arbete. Han hade alltså då ej anledning att klaga
över att de nordiska myterna tolkades uteslutande av danska konstnärer.
1 Reliefen samt de tre här nämnda statyetterna finnas i Glyptoteket i Köpenhamn.
3 Th. Oppermann, 1916.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
