- Project Runeberg -  Svensk konst och svenska konstnärer i nittonde århundradet / I. Från Gustav III till Karl XV /
292

(1925-1928) [MARC] Author: Georg Nordensvan
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XI. Tre militära målare: Wetterling, Mörner, Södermark - 2. Hjalmar Mörner - 3. Olof Johan Södermark

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

292 GEORG NORDENSVAN

svenska samtid vill, till att ägna sig åt ett "högre" konstområde, helt och hållet
främmande för hans skaplynne.

3.

Olof Södermark är motsatsen till de opraktiska artistslarvarna,
men han är också motsatsen till artisten-köpmannen, till den
konstnär, för vilken konsten är en värphöna eller en
mjölkande ko och som räknar sin inkomst per timme.

Konsten var för honom ej en vänlig, uppmuntrande, levnadsglad
följeslaga-rinna genom livet utan en plågoande, som ej lämnade sin tjänare ett ögonblicks
rö och frid. Södermark plägade skämta med Fogelbergs tveksamhet inför sitt
arbete och hade uppfunnit namnet "cacca dubio" enkom för Fågelns räkning.
Men även han var betydligt villrådig och tveksam. Alla vrår av hans ateljé
upptogos av utskrapade eller halvfärdiga och övergivna, undanskjutna målningar,
dem han ansåg som "alldeles misslyckade försök". Han suddade ut och ändrade,
kasserade och målade om och om igen. Han talade förstånd med de figurer,
han höll på att måla och var ovettig på dem, när så behövdes, och om nätterna
steg han upp och kunde stå i timtal och lysa med lampan på de halvfärdiga
försöken.

Långsamt gick hans arbete framåt, men han begärde ej annat än att få
det så bra som möjligt. Och det var just det, som var så svårt.

Då han började studera konst, var han redan major och en 34 års
man, hade en rad tjänsteår bakom sig och hade gikt i kroppen som minne av
strapatserna.

Vid 13 års ålder hade han blivit kadett vid fortifikationen. 1805 kom han
till Karlberg och 1808 tog han officersexamen med laudatur i avgångsbetyg.

I krigsskolan hade han till kamrater bland andra Karl Fredrik Akrell .-
sedan gravör och tecknare - Michael Gustav Anckarsvärd och Hjalmar Mörner,
som även inom konstvärlden förblev hans krigskamrat för livet.

På varje ledig stund ritade kadetten Mörner lustiga karikatyrer, medan
Södermark med allvar tecknade blyertsporträtt i profil av lärare och kamrater.
Redan på den tiden sökte han med förkärlek konstnärers sällskap, och
söndagskvällarna tillbringade han ofta i Westins hus, där han uppmärksamt studerade
sin värds arbeten.

Som militär var han framför allt skicklig rekognosör och kartritare. Under
norska fälttåget tecknade han också landskap, vidsträckta, omfattande utsikter.

När det åter blev fred, tog han för sig mycket arbete, var bland annat
med om att anlägga Karlsborgs fästning till fackmännens stora belåtenhet och
var medlem i Götiska förbundet men uträttade ingenting där och var ej vidare
hänförd av cless idéer.

Olof Johan
Södermark, f. 1790, d.
1848.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:31:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svekon19/1/0304.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free