Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XII. I Sverige 1820--1844. Konstvård. Arkitektur - 3. Karl Johanstidens arkitektur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
312 GEORG NORDENSVAN
3.
Arkitekturen är fortfarande den ledande, stilbestämmande
konstarten. Inom arkitekturen betecknar detta skede den
gustavianska klassicismens övergång i fullfärdig empire.
Övergången har varit följdriktig nog. Den har betingats av den rådande
smakens skiftningar, av tidsförhållanden och ej minst av finansläget. Den har
medfört uppgivande av de stora uppslagen från det förra århundradet,
inknappande av fordringarna, en något sträv och knarrig resignation. Det som nu
bygges är huvudsakligen nyttobyggnader för statens och kommunernas behov.
Och av dem fordrar man först och sist ändamålsenlighet, soliditet och billighet
- tre önskemål, isom i praktiken befinnas vara svåra nog att förena med
varandra.
Det praktiska i byggnadskonsten är ej denna tids arkitekters starka sida.
"Under nuvarande konstodlingsperiod" - skriver Gerss 1822 - är
arkitekternas tid mindre upptagen av utförandet av deras idéer men tillräcklig "för dessas
mognande och byggnadens intuitiva framställning på papperet". Arkitekterna
äro med andra ord skickligare i att rita än i att bygga.
Av arkitekterna från 1700-talet levde Piper, Sillen, Sundvall, Gjörwell, Gerss
ett stycke in på detta skede. Ledningen upptogs efter dem i främsta rummet av
Fredrik Blom och Axel Nyström.
Tidens teorier formulerades i ett par uttalanden av Sundvall och Sillen
1813.1 Regeringen önskade då tilldela en elev i byggnadsskolan resestipendium
och hörde sig för angående önskemålen för ungdomens studier i utlandet. De
båda auktoriteterna äro ense om att utdöma all strävan efter grannlåt och flärd
i arkitekturen. Vacker form och goda proportioner göra en byggnad skön, yttrar
Sundvall. Sillen framhåller, att det vackra i byggnadskonsten är grundat på
det förnuftiga, ej på det prålande, som väcker de okunnigas beundran. En
byggnads yttre skall klart ange dess bestämmelse, ett tyghus bör ej likna ett drivhus
och ett lustbarhetshus ej en arsenal.
Vad ungdomens studieväg vidkommer, så förordar Sundvall som
utgångspunkt en kurs i Paris, där man har de bästa tillfällen att lära komposition i
stort och i god stil, och därefter studier i Italien efter renässansens stora
mästare Bramante, Peruzzi, Sangallo m. fl. Sillen förordar studier uteslutande
i Italien och hänvisar till Sanmichele, Vignola m. fl. men främst till Palladio.
Han påpekar likväl, att de italienska förebilderna böra användas med
försiktighet - fordringarna på en byggnad äro andra i Sveriges hårda klimat än i
Italien. Den florentinska arkitekturen "med sin stämpel av styrka och manlighet"
kunde modifierad passa för oss, om vi ägde nog (själsstyrka att söka nationalanda
och ej "i allt utan urskillning vilja vara de rikare länders apor".2
1 I Konstakademiens handlingar s. å.
2 G. A. Silverstolpe hade förut förebrått våra arkitekter, att de voro fransmännens apor.
Karl Johanstidens
arkitektur.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
