Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XII. I Sverige 1820--1844. Konstvård. Arkitektur - 3. Karl Johanstidens arkitektur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I SVERIGE 1820-1844
315
är sagt, att fasaden i huvudsak förblev sådan Sundvall ritat den. I själva
verket har omarbetaren överslätat dess individuella karaktär genom att mildra
den strama, uttrycksfulla formgivningen och ändra en del detaljer. Man
förstår, att Sundvall ej ville vidkännas verket. I planerna gjordes under årens
lopp "täta förändringar", bland annat tillkom ytterligare en halvvåning, dit
Sundvalls cirkelrunda fönster nerflyttades.
Byggnadsfonden var emellertid snart utsinad, riksdagen måste försträcka
och konungen skänkte stora summor, men 1841, då huset ansågs vara färdigt,
Sundvall och K. J. Hjelm. Biblioteksbyggnaden i Uppsala.
Foto.
återstod ännu dekoreringen av festsalen. Varken denna eller boksalarna kunde
uppvärmas, någon läsesal fanns icke, bibliotekets lokaler voro opraktiskt
anordnade och otillräckliga, då de båda långsträckta flyglarna i Sundvalls plan
aldrig blivit uppförda. Mer än en tredjedel av byggnaden upptogs nu av
förstugor och trappor.
Sundvalls outförda förslag voro många och omfattande. Han upptog den
gamla planen på genombrytning av Norrmalm från Gustav Adolfs torg till
observatoriet, tänkte sig Hötorget som en hållpunkt och ville där ställa en
äreport över Karl Johan (ritning 1813). Han gjorde ritningar till ett ansenligt
komplex för Karolinska institutet i samband med flera sjukhusbyggnader,
fristående, förenade genom pelargångar (1815) och samma år till museibyggnad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
