Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XII. I Sverige 1820--1844. Konstvård. Arkitektur - 3. Karl Johanstidens arkitektur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I SVERIGE 1820-1844 317
för att övertygas härom, även i stort, sådan enkel dekorationsstil är
imponerande . . .".
Varpå Wennberg fortsätter med följande oskattbara tirad: "Hade frågan
vid förenämnda projekter blott varit att i ritning framlägga all arkitekturens
rikedom eller götiska konstlynnets förvånande dristighet, må man vara viss
därpå att dessinerna till Uppsala bibliotek, nya museum och arsenalen i Stockholm
kunnat lysa med samma utsträckning i byggnadskonst, som tillvarit i Dianas
tempel i Efesus och ännu beundras i Strassburgs kyrktorn. Man har ju, icke utur
mannaminnet, å svenska målare-och bildhuggareakademiens salong sett exponerat
projekt av Desprez till Panteon, så tilltaget - ’så högtidligt i höjden
uppåtsträvande’ - att det i likhet med fjällen sträckte sig över molngången! Man
står verkligen i förbindelse hos nuvarande arkitekter, som ej spilla tid och möda
att ådagalägga överflödiga bevis på geni, vilket hos dem ändå är fullkomligen
bevittnat."
De, som på denna tid hade det avgörande ordet i byggnadsfrågor, visade
upplyst smak, när det gällde att ställa en byggnad på rätt plats, att ge den ett
fördelaktigt, gärna dominerande läge, använda terrängens möjligheter.
De här ovan omtalade tre monumentalbyggnaderna, Bloms kasern, Gjörwells
sjukhus och Sundvalls bibliotek, äro alla ställda fritt på en stort tilltagen plats.
Garnisonssjukhuset utgör en ståtlig bakgrund för en ansenlig öppen plan. Bloms
kasern hade ett utmärkt läge på från Ladugårdslandsviken långsamt stigande
mark. De långsträckta byggnaderna med sina lugna linjer mot skogsbakgrund
gjorde en imponerande insats i stadsbilden - det är först i våra dagar
terrängen neråt sjön blivit bebyggd och utsikten förstängd.
Även Carolinabyggnaden fick ett effektfullt läge. Den ställdes fritt, på öppen
mark som bakgrund i ett stigande perspektiv. Platsen var bestämd av konungen.1
Tiden älskade rymdverkan, vidsträckta överblickar, stora mått. Den franska
smaken för stora öppna platser trängde också till Sverige, likaså böjelsen för
det strama, regelbundna, geometriska - i stadsplanering ej mindre än i
arkitektur. Resultatet kunde i enstaka fall bli torka och upplinjerad tråkighet -
ett typiskt prov åstadkoms i Stockholm i f. d. Kungsträdgården, som berövades
den sista återstoden av sin karaktär av lustpark och blev ett Champ de Mars
i miniatyr. Sillen och senast Blom hade framlagt förslag till Kungsträdgårdens
förnyelse. Förgäves! Huvudstaden saknade en paradplats, och denna brist blev
nu avhjälpt. Mittpå "torget" ställdes Karl XIII: s fadda staty, och efter gamla
Makalös’ brand 1825 utsträcktes sandöknen ända fram till Norrström.
Samtidigt framlade Nyström sitt storslaget tänkta uppslag att av
Helgeandsholmen nedanför slottet skapa en ny lustpark, som på samma gång skulle
1 Ett liknande läge utsåg Karl Johan for slottet i Kristiania, som ritades i Stockholm
av den i Danmark födde och utbildade arkitekten och ingeniörofficeren Linstow.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
