Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XII. I Sverige 1820--1844. Konstvård. Arkitektur - 5. Axel Nyströms verksamhet i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
326 GEORG NORDENSVAN
Hela detta område framför slottet var tänkt som en nationell samlingsplats
av monumental karaktär, huvudstadens hjärtpunkt.
Om utförandet av detta jstort tänkta förslag blev aldrig tal. Det tycks ej
ens ha väckt den uppmärksamhet, det kunnat göra anspråk på. Gerss - den
sakkunnige bland kritikerna - uttalade sig ganska reserverat. Han tillerkände
kolonnerna och fontänerna ren stil men fann det hela osammanhängande och
överrikt på detaljer och fällde det kuriösa yttrandet, att det tycks vara avsett
"mera för Kinas än för Skandinaviens huvudstad". Den franska karaktären
i uppslaget och i detaljerna synes han ej ha uppmärksammat.
Efter sin hemkomst 1825 fick Nyström sysselsättning i slottet och i
Över-intendentsämbetet. Han fick se Lejonbacken fullbordad efter det förslag, han
utarbetat i Paris - de första ritningarna 1820, arbetet avslutades först 1834.
Förslaget anslöt sig till Tessins ritningar (se fig. sid. 2), likväl med hänsyn
tagen till den nya tidens fordran på öppna trafikleder från Norrbro åt öster
och väster. Uppfartsvägarna till slottet voro monumentalt hållna i stora, enkla,
långsträckta linjer, mittpartiet framför Norrbro blev framskjutet i linje med
uppfartens yttre balustrad.
I samband härmed framlade Nyström 1826 ett nytt förslag för
Helgeandsholmen, "Stallholmen", som han nu kallar den. Ingen praktarkitektur denna
gång, ingen nationell festplats, stallet fick stå kvar och fick två infarter från
Norrbro, dit två flyglar äro framdragna. Även detta förslag lades till
handlingarna, men efter ett tiotal år fick Nyström söka dölja stallområdet, sett från
Norrbro, med en basarbyggnad. Han höll denna mycket låg och i enkla linjer,
den var värdig utan anspråk toch gjorde intryck av att stå där i väntan på
platsens slutliga ordnande. Helgeandsholmsfrågan fick vila mer äri ett halvt
århundrade ännu för att vid slutet av 1800-talet lösas - på det sämsta sätt.
Nyström fick fullt upp att göra men - enligt ,sin egen uppfattning -
"föga eller intet som konstnär".1 Efter att ha verkat hemma i tre år anförtror
han Fogelberg,2 att "vad jag lärt går syndigt förlorat" - ett eko av Sundvalls
klagan, då denne förgäves väntade på konstnärligt sporrande uppgifter.
Det var dock ej endast reparations- och dekorationsarbeten i slottet, han
hade att utföra. Han om- och tillbyggde Serafimerlasarettet 1828 o. f. och gav
byggnaden en enkel och väl avvägd gestaltning. Han ritade privathus. 1831
berättar han, fatt han då bygger ett stort hus vid Brunkebergs torg - säkert
det ännu kvarstående och så gott som oförändrade huset n: r 13 - och att
han har ritningen till Brunkebergs hotell klar.3 Den slutliga ritningen är
daterad 1839.
I Stockholms privatarkitektur var ett fem våningars hus av detta omfång
något helt nytt. Det upptog det relativt djupa, trekantiga torgets
fondparti och sträckte sig ett ansenligt stycke utmed de båda sidogatorna. Bygg-
1 Brev till Fogelberg 14 maj 1827. - 2 Till densamme 29 juli 1828. - 3 Till
densamme 6 juli 1831.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
