Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XIII. I Sverige 1820--1844. Gamla konstnärer och unga - 1. Göthes senare verksamhet - 2. Kraffts och Westins senare verksamhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
334
GEORG NORDENSVAN
och det stora skeppsankaret. Tollstorp skrev, att
dess varaktighet till följd av gjutningen ej var
"riktigt pålitlig" - den har dock stått sig i ett
århundrade.
Antagligen på inrådan av sin gynnare, ryske
ministern Suchtelen, begav sig Göthe 1822 till
Petersburg. Han hoppades få beställning på
skulpturer för Isakskatedralen, men arbetet på denna
var nedlagt, och han vände hem igen. Han hade
emellertid av "en particulier" fått i uppdrag att
utföra en sittande staty av Katarina II.
"Förtjänsten däri var över mitt omdöme", skrev
Nyström, då statyn var att se i Göthes ateljé i
Stockholm januari 1825 - skissen i Nationalmuseum
är dock värdigt och monumentalt hållen. Den
liggande backantinnan, som tillhör samma tid, var
enligt Nyström "det bästa han gjort i Sverige".
Göthe blev professor, utförde mest
porträttbyster och lät senast tala om sig, då han ritade
Riddarholmskyrkans tornspira, som - efter avsevärda ändringar av mera
kompetent hand - blev utförd i gjutjärn.1
Karl XIII:s staty.
Av E. G. Göthe, lejonen av
Fogelberg.
Foto. Omkr. 1890.
2.
I första ledet bland målarna från århundradets början stå - jämte den
fortfarande högt beundrade Fahlcrantz - Westin och Krafft, båda nu i sin
mogna mannaålder, Westin uppburen, hyllad och omstridd, Krafft numera
knappast ens omstridd.
Per Kraffts verksamhet är en enda lång resa utför. Han håller
sin porträttfabrikation i gång, kan få höra ett berömmande
ord om sin korrekta teckning men förlorar alltmera
sympatierna även hos den mindre konstnärligt fordrande allmänheten. Hans färg är
obehaglig, uppfattningen av personen sällan smickrande men ofta nog
motsatsen. En grovhyvlat grotesk uppsyn kan han fastslå med kongenialt lynne -
exempelvis i porträttet av biskop S. K. Wijkman 1832 - och en karaktärsfull
inblick i tidens fysionomi ger porträttet av presidenten Salomon Löfvenskiöld,
som tronar i uniformsfrack och ljusa ridbyxor (1835).2 Och roande tidstypisk
1 Norske skulptören Hans Michelsen, som varit elev av akademien och dess resepensionär
i Rom, vistades efter 1826 ett antal år i Stockholm, biträdde Göthe och Byström som
marmorhuggare, utställde porträtt och grupper, avsedda för det blivande slottskapellet i Kristiania,
och utförde tolv apostlastatyer, beställda av konungen för Trondhjems domkyrka. Han blev
ledamot av Konstakademien och återvände i början av 1840-talet till sitt hemland.
2 I Stora Kopparbergs bergslags samling.
Kraffts och Westins
senare
verksamhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
