Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XIII. I Sverige 1820--1844. Gamla konstnärer och unga - 8. Missnöje inom akademien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
364 GEORG NORDENSVAN
Men när Södermark kommit och varit hemma några år, har också han
blivit knarrig gentemot de styrande och förklarar, att han "giver hela kalaset
en god dag".
Överste Bloms förordnande som preses hade väckt förargelse på vissa hålL
Hans antagonister fingo trösta sig med hoppet, att provisoriet skulle bli
kortvarigt. Flera kandidater till befattningen nämndes, bland dem Göthe och
Byström. Den sistnämnde skrev till Södermark,1 att det skulle vara en skam,
om Göthe intoge denna plats: "skola vi ha en artist, borde det väl ej vara den
sämste, hellre då en dum seigneur". För egen del anser sig Byström ej skicklig
att bli ämbetsman på gamla dagar, han som alltid levat fritt och oberoende.
Han vill i stället föreslå Södermark men antar, att det blir svårt att "driva
Blom ur stolen".
Anckarsvärd vitsordar Bloms "stora oskicklighet" och finner honom "ytterst
klen och dålig i sitt handhavande av platsen". Tyvärr stödes han "av konungens
enskilda välvilja".2 Nyström påstår, att Blom är "i allt vad allmänna ärenden
heter den personifierade oredan och huvudlösheten", och nekar sig ej nöjet att
för eftervärlden avslöja hemligheten med hans majestäts välvilja: Blom skulle
en gång av högstdensamme ha fått en spark i *** och som plåster fick han
sedan sitta som överintendent, så länge .konungen levde. "Si non é vero e bene
trovato."
Missnöjet inom akademien gällde i första rummet undervisningen. Detta
missnöje kunde i längden ej stängas inne. Det tog sig offentligt uttryck i
Konstföreningens årsberättelse 1839, undertecknad bland andra av de tre
akademiledamöterna Fahlcrantz, Sandberg och Nyström. Där påpekas, att akademiens
skolor "befinnas hos oss icke i det skick, som tid och omständigheter tyckas
kräva". Undervisningen där är sparsam, ungdomen får utbilda sig "så gott som
på egen hand". Föreningen hoppas, att "konstundervisningsanstalternas
förbättring" ej skall vara långt avlägsen.
Akademien erkänner samma år, att läroverket "lider brist på fullständig
och systematisk uppställning" och att verksamheten inom skolorna är försvagad.
Akademien har likväl sedan några år tillbaka arbetat på sin ombildning -
"ett arbete, som började 1836 och slutade först 1849", yttrar C. R. Nyblom i
sin minnesskrift 1885.
En nyhet infördes under denna tid: teckning efter kvinnlig modell.
Att en kvinna kunde stå modell i naturtillståndet hade man i Stockholm
ansett vara något oerhört och omöjligt - på Taravals och Bouchardons tid
hade man likväl tecknat efter "kvinnsmodell" i ritskolan. Men det var där
ingen som visste. 1818 hade någon av anmärkarna klagat över, att endast
manlig modell användes, och akademiens försvarare hade då yttrat, att "vid
1 Från Carrara 3 dec. 1837. -2 Brev till Fogelberg 16 dec. 1838 och l febr. 1842.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
