- Project Runeberg -  Svensk konst och svenska konstnärer i nittonde århundradet / I. Från Gustav III till Karl XV /
370

(1925-1928) [MARC] Author: Georg Nordensvan
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XIII. I Sverige 1820--1844. Gamla konstnärer och unga - 10. Högtidsdagen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

370 GEORG NORDENSVAN

När kronprinsen, akademiens kansler, anlände, mottogs han nere på gården
av den lysande samlingen, varefter man tågade upp till stora salen och
ceremonien började. Lärjungarna i de högre skolorna inträdde "anständigt", men
"principens" vilda horder kunde icke ens vid detta högtidliga tillfälle iakttaga
skick och ordning. Gubben Svedman sökte hålla pojkarna i salens bakgrund,
men de trängde sig fram, stampade, knuffades. Han hötte åt dem med knutna
nävar, gjorde hotande grimaser, hyschade, "flög av och an som en stor svart
spindel" framför fronten, men kunde ändå ej hålla styr på det unga Sverige,
som absolut saknade salongsvana och ej ens lät inverka på sig av professor
Westin, som varnande vinkade "med den porösa näsan och de slappa händerna".

Efter överintendentens blomsterrika tal följde prisutdelningen. Medaljer av
olika valör räcktes för varje namn, som uppropades, av direktören till
överintendenten och av denne med en djup bugning till kanslern, vilken med en
nådig nick lämnade slanten till vederbörande, som trängt sig fram till bordet.
Därefter sade hans kunglig höghet tack till lärare och yttrade några
uppmuntrande ord till eleverna, varefter konstens fäder följde honom utför trappan
och den officiella delen av högtidligheten var slut.

Den privata återstod - elevernas fest. Denna var enkel och kostade en
riksdaler per man. Sedan återstod att hos en guldsmed "växla" den erhållna
medaljen i gångbart mynt.

Det var fortfarande ingen brist på medaljer. En elev kunde nu liksom
förr på en och samma gång få ett par kungliga medaljer och åtskilliga mindre
belöningar från olika skolor. Berggren - som på sin tid av Sandberg omtalades
som den ende flitige bland akademieleverna - erhöll summa 9 medaljer.
5 dylika och 2 småstipendier tillföllo Plagemann under 3 år. Qvarnström
innehade, då han slutade sin akademikurs, 14 medaljer -därav 3 kungliga .-
och hade dessutom fått 4 småstipendier på högst 60 rdr b: o.

Bland de många för framtiden okända och likgiltiga namn, som under
denna tid upptaga elevrulloma, uppdyker ett och annat, som blir inskrivet i
konsthistorien.

Bland 1820-talets lärjungar märkas Fägerplan, Graffman, Wallgren,
Sjöstrand, Samuelsson, Qvarnström, J. E. Cardon, Billmark, Ekman, Mazer, Julin,
Köhler, Plagemann, Berger. "Kadetten Wahlbom" får år 1829 jeton för
insänd ritning i kritor och året därpå medalj för historiska kompositioner, ritade
med penna.

I början av 1830-talet läsas i milorna namnen Palm, Wickenberg, Stack,
Oscar Cardon, Staaff, Wetterbergh, Mandelgren, Wohlfart, Ringdahl. Den
sistnämnde omtalas av kamraterna som den skickligaste tecknaren efter levande
modell.

Scholander namnes första gången 1832, då han får jeton i
byggnadskonstens principer.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:31:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svekon19/1/0382.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free