- Project Runeberg -  Svensk konst och svenska konstnärer i nittonde århundradet / I. Från Gustav III till Karl XV /
376

(1925-1928) [MARC] Author: Georg Nordensvan
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XIII. I Sverige 1820--1844. Gamla konstnärer och unga - 12. Akademihusets ombyggnad

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

376 GEORG NORDENSVAN

under den tiden blev Nyström färdig med ett motförslag. Enligt detta skulle
huvudbyggnaden och flyglarna bilda ett sammanhängande helt av samma höjd
alltigenom och utan förhöjning av den gamla huvudbyggnaden. Nu följde nya
utredningar och kostnadsberäkningar, en ny kommitté tillsattes, varpå akademien
med kronprinsen i spetsen bestämde sig för Nyströms förslag. Detta beslut
(dec. 1840) gav emellertid anledning till nya invändningar och debatter,
varvid Nyström uppträdde hetsigt och hänsynslöst mot Blom, som sakligt och
värdigt försvarade sitt förslag.

Då var det kronprinsen, sorn gjorde slag i saken. Han underrättade
akademien om, att han ville framlägga ett tredje förslag, som han ansåg "förena
alla de fördelar, som vore av behovet påkallade". Detta förslag var i själva
verket uppgjort i samråd med Blom, det var med andra ord dennes förslag,
som modifierat återkom, likväl utan att hans namn nämndes. Flyglarna voro
nu tre våningar höga och förenade med huvudbyggnaden genom lägre
förbindelseleder. Detta förslag gillades nu av akademien, varefter "de av överste
Blom uppgjorda" ritningarna stadfästes av Kungl. Maj :t i juli 1841.

Blom hade alltifrån sitt första projekt tagit fasta på byggnadens
bestämmelse som konstens högkvarter. Han gav den tessinska byggnaden modern
hållning utan att ändra mer än nödvändigt, bevarade fasadens pilastrar, tillbyggde
en ganska hög, dock långtifrån oformligt hög övervåning med bågfönster,
prydde fasaden med en fris med girlander och medaljonger och i mittpartiet
fyra allegoriska statyer. De lägre flyglarna höjde huvudbyggnaden på ett
effektfullt sätt. Komplexet var ej ett stilprov utan en självständig skapelse, visade
fantasi och kompositionsförmåga, strävade ej till förnäm monumentalitet, snarare
till elegant lätthet och bör ha verkat originellt och modernt.

Enligt vad Anckarsvärd meddelar Fogelberg hade Blom genomdrivit sitt
förslag "i öppen strid med den bättre delen av akademiens medlemmar".
Akademien "är i ett upplösningstillstånd, sämre än någonsin - eviga krångel och
dumheter". Att mer än en av de krånglande hade försänkningar i pressen bidrog
ej till sämja inom lägret. "Så länge denna rabulistvind råder", skriver
Anckarsvärd i ett följande brev, "ser jag ej, hur konstnärer skall kunna leva här.
Tidningar berömma dem alldeles äckligt eller kasta smuts på dem, lika illa
båda två av de sakerna."1

Det dröjde emellertid nu ej länge förrän de båda missnöjda, Anckarsvärd
och Nyström, sattes att styra akademien och konstverksamheten i Sverige.
Oskar I: s period vidtager. Och nu förberedes i Stockholm ett byggnadsföretag
av vida större betydelse än akademibygget. Nationalmuseets tillkomst medförde
en ny följd av trassel och trakasserier. Men innan vi komma in på ställningar
och förhållanden under den nye konungens tid, ha vi att följa de utvandrande
unga konstnärerna på deras väg söder ut, till konstnärsskapets fullkomnande.

1 Brev l febr. och 21 juli 1842.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:31:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svekon19/1/0388.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free