Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XIV. I konstens huvudstäder. 1830--40-talen - 2. Frankrike - 2. De svenska utvandrarnas skaplynne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
380 GEORG NORDENSVAN
På landskapets område arbetade sig under denna tid omstörtande åsikter
fram på ett stillsamt men genomgripande sätt. Här var det den personliga
naturiakttagelsen, den direkta verklighetsskildringen, som slog sig igenom.
I Tyskland hade redan i seklets början dragning till romantiskt
stämningsmåleri gjort sig bemärkt. I England hade uppstått landskapsmålare, som,
påverkade av de gamla holländarna, sökte uttryck för vad ögat såg i ett motiv,
hur obetydligt som helst. Från England förde Bonington, Constable m. fl.
dessa idéer över till Frankrike. Det dröjde ej länge förrän bland fransmännen
oppositionen reste sig mot det traditionellt stiliserade landskapet.
Unga kättare fordrade känsla i uppfattningen av naturen, helhet i
stämningen, sanning i lokalfärgerna. Man förkastade metoden att hopsätta en
landskapstavla av en mängd från olika håll hämtade detaljstudier, "liksom man
sätter ihop en harlekinskostym av tyglappar". Man påstod att en
landskapsmålning är vältalig endast då konstnären förmått giva ett individuellt och ett
poetiskt vältaligt uttryck åt den stämning, i vilken detta landskap försatt honom
själv - en åsikt, som långt förut blivit uttalad av tyska tänkare, diktare och
målare.
Det historiska landskapet med dess traditionella apparat, dess jätteekar,
kaskader, ruiner och tempel miste den kredit, det hade kvar. Varför söka ett
främmande lands natur, då man hade sitt eget, som man kände och som man
sett alltifrån barndomen? De holländska landskapsmålarna hade målat den
natur, de hade utanför sin dörr - kärret, åkern, kusten, kvarnen, låglandets
dunstfyllda himmel - utan att försöka omforma landskapet. Varför ej följa
deras exempel, varför ej söka sig fram till en osökt personlig och poetisk
avbildning av verkligheten?
Påverkade av holländarna och av unga engelsmän slog sig en och annan
sökare på att måla naturen omedelbart och så intimt de kunde. Det var Michel,
Cabat, Dupré, Huet, Rousseau. Naturligtvis ansågs det, att det var onödiga
nyheter, de sökte införa i konsten, och de officiella utställningarnas jury sökte
länge att hindra dessa revolutionärer från att tränga sig in bland den sanna
skönhetens dyrkare.
2.
De unga svenska utvandrarna äro sinsemellan ganska olika naturer -
åtskilliga karaktärsdrag ha de likväl gemensamma.
Starka naturintryck, som behärska dem för livet, sådana intryck som
exempelvis Tegnér och Geijer rönt av sin värmländska hembygd, föra de sällan med
sig ut i världen. Ett lyriskt drag påminner hos en och annan bland dem om
deras svenska börd, men för flertalet är det av vida mindre betydelse, var de
vuxit upp än var de studerat. De intryck, som bli bestämmande för deras verk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
