- Project Runeberg -  Svensk konst och svenska konstnärer i nittonde århundradet / I. Från Gustav III till Karl XV /
405

(1925-1928) [MARC] Author: Georg Nordensvan
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XV. Parisersvenskar och romare. 1830--40-talen - 3. Gustav Vilhelm Palm

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

PARISERSVENSKAR OCH ROMARE

405

"pinos historia såsom konstnär" och "hoppas, att hans talang måtte hava växt".
Södermark finner Palm vara "en hjärtans god tok" men fastslår, att den unge
mannen "ej har mycket juditium, då han tror sig ställa sig väl". Stack, som
fått det stipendium, Palm senast sökt, är den ende, som finner det självklart,
att den förbigångne är ond, men på samma gång som han bedyrar, att
vänskapen mellan honom

och Palm fortfarande 5%

är lika uppriktig som
någonsin, påstår han det
vara inbillning, att det
finns något parti, som
hemma motarbetar
kamraten.

1845 kallar
akademien Palm och Lundgren
till agréer och ger dem
skriftligt intyg på, att
de äro "genom utmärkta
artistiska egenskaper till
dessa värdigheter
förtjänta".

När Södermark
återvänt till Rom,
rapporterar han hem till
vederbörande, att "beskedliga
Palmen är flitig och drar
sig fram med mycken
svårighet", och tillägger:
"Här skulle det fägna
många, om han kunde få
pension på ett par eller
tre år."1

1847 får Palm äntligen den efterlängtade resepensionen på två år och
tackar akademien ödmjukligen.

Redan i sina teckningar från de första åren i Rom - omedelbara
naturstudier med eller utan sparsam färgpåläggning - genomför Palm sitt
uttryckssätt med målmedveten konsekvens. Kompositionen är noggrant beräknad,
formgivningen sträng och fast, naturföremålen plastiskt sedda, färgbehandlingen i
oljemålningarna genomgående hård. Hans teknik är enligt Lundgrens utsago
"helt olik det franska målningssättet" - söker man hans förebilder, finner

1 Brev till Anckarsvärd 27 febr. 1846.

G. V. Palm. Utsikt i Tivoli.
Oljemålning 1851. Konstakademien

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:31:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svekon19/1/0417.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free