Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XV. Parisersvenskar och romare. 1830--40-talen - 3. Gustav Vilhelm Palm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
406 GEORG NORDENSVAN
man dem bland såväl fransmän som tyskar. Släktskap med Palms tavlor äga
Kocks och Rottmanns landskap, J. C. Reinhardts trädstudier, P. Chauvins
kvällsstämningar över villor och grönska, Bassis skogsmotiv. Själv studerar
han med outtröttlig omsorg, redogör för varje detalj, målar så att säga närsynt
med spetsiga hårpenslar. Och om hans färgskala är mera brokig än känslig och
minst av allt vibrerande av luft och liv, så återger han med säkerhet himlens
genomskinliga klarhet och terrängens bestämda, skarpt lagda toner.
Kamraterna erkänna hans talang och vitsorda hans framsteg. Lundgren
skriver till Stack hösten 1846: "Palm har gjort ganska vackra studier i sommar,
så mycket bättre än hans förra, att de knappt tyckas vara av samma hand.
Jag predikar jämt med honom, att han blott skall hålla sig litet trognare till
dem i sina tavlor. Han håller nu på att måla ett komponerat landskap, ett
motiv från Genzano med stora träd, staden och slottet i bakgrunden, en bro
i förgrunden med grunt vatten ..."
Träffande karakteriserade Fahlcrantz i akademiens utlåtande 1848 hans
konstnärskap i följande ord:
"Hans tavlor utvisa ett lyckligt val av vyer, äga mycken täckhet i det hela,
mycken klarhet i färgen och nätthet i penseln, särdeles vid utförandet av de
plantor, som så rikt pryda förgrunderna, och utmärka sig företrädesvis genom
den talang, med vilken byggnader framställas. Lufterna äga alltid samma
angenäma lugn och icke överdrivna värma."
Högre än hans samvetsgrant utpenslade utsikter i olja stå hans friska,
karaktärsfulla, ofta magistrala och monumentala teckningar, ibland lätt
färglagda. Här är han mästaren.
"Old Palm" - som han redan nu kallas av kamraterna, då de ej benämna
honom "broder Palmerston", "das Palm" eller Paschan - hörde till
skandinavernas stamtrupp i Rom. Han levde numera sorgfria dagar, var - åtminstone
tidvis - "mycket upptagen av salongslivet och visiter" men var bland
kamraterna den gladaste bland de glada, trivdes i jämmerdalen "ännu bättre" än
de andra, var "munter och tokrolig och med eller utan kontanter alltid content"
- detta allt enligt vännen Egrons vittnesbörd. "Ett sådant lynne är mera värt
än att äga ett par mil av Kalifornien." Dessutom är Palm en väldig rabulist,
frihetsvän till den grad att - enligt en annan kamrats vittnesbörd - ingen
rättrogen går förbi honom utan att korsa sig.1
Den förut omnämnda m: lie Amelie Lundeberg vittnar i sina reseminnen
om, hur fruktansvärd herr Palm kunde vara. Han visade mycket tålamod, när
han var hennes ciceron i Rom, men i själva San Pietro väckte han den stackars
damens fasa genom sina "förskräckliga svordomar, med kraft uttalade
befallningar" och uttryck sådana som "jag anhåller, att ni ej gör några enfaldiga
frågor eller avgiver några dumma yttranden".
1 Viktor Enblom i brev till Stack 1846.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
