Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XV. Parisersvenskar och romare. 1830--40-talen - 9. Karl Gustav Qvarnström - 10. Fredrik Vilhelm Scholander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
430 GEORG NORDENSVAN
En gång ämnar han resa hem igen, vad har han i Rom att göra? Men
när Södermark får höra om denna plan, sviker honom tålamodet och han skriver
till den tveksamme: "Då det gäller att bestämma sin framtids val och vey
får man ej vara barnslig - ursäkta det hårda uttrycket - utan såsom en man
fatta beslutet."
Ej ens när Troili tycker sig märka "en smula framsteg" i sina studier
kan denna iakttagelse sporra honom till ihärdighet. Han har ej haft tålamod
att energiskt arbeta sig igenom gesällåren och aldrig tillfredsställer honom hans
eget arbete.
I själva verket lever han ändå sitt bästa år nu, när "Smark" rest hem
och Per lyckligen avfarit till Paris. Själv har han sitt kungliga stipendium och
flera beställningar än han hinner utföra.
Något specialområde har han ännu ej. Han målar små landskap,
fruktstycken, modellfigurer - herdegossar, eremiter, unga flickor, lekande barn -
komponerar även folklivstavlor, något så när i Lauréus’ genre: kortspelare,
osteriascener. Han målar "Italiensk bondkvinna, som spinner lin" - knästycke
i naturlig storlek - målar en ung kapucinermunk, bröstbild, ett själfullt ansikte
med uttryck av djupt vemod, behandlingen fast och säker, altmeisterlich utan
imitation - och han målar Giacinta, vacker att se på, vacker i uttrycket och
vacker i ljusbehandlingen.
Hans framsteg äro uppenbara.
Våren 1848 har han "försökt" sig som porträttmålare och erkänner, att
det första porträttet blev likt - han räknar ej sina klåparförsök från
ungdomstiden.
1849 i maj driva honom de politiska oroligheterna från Rom. Han är e»
fridsam natur. Året förut, då det börjat se krigiskt ut litet varstädes, har han
tagit avsked från Värmlands jägare.
Hemkommen blir porträttmåleriet hans specialområde. Först där fick hans
konstnärliga egenart i hans bästa verk ett helgjutet uttryck.
10.
I kretsen av de skandinaviska konstnärer, som ses samlade på
en i Rom tagen fotografi - här återgiven sid. 385 - ses
Palm, Stack, Plagemann, Lundgren. Bakom den sistnämnde
står Wahlbom, mörk, ruvande, dyster. Men på motsatt sida f ramtittar bakom
kamraterna en dvärglik figur med ett brett, knotigt huvud och en
mångtydig blick under lugg. Det är Fredrik Scholander. Detta namn blir ett av de
mest vägande i den närmast följande tidens konstliv hemma i Sverige.
Han var Axel Nyströms systerson. När Nyström 1825 kom till Sverige
efter sina studieår i utlandet, fann han sin syster som änka med 4 barn. Hennes
Fredrik Vilhelm
Scholander, f.
1816, d. 1881.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
